Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUBELFEST I ROCKFORD. 113
Upsala mötes fridstiftning på den frigörande
sanningens grund.
De motsatser, mellan hvilka fridstiftningen här skulle i
religiöst afseende äga rum, voro desamma, som bilda
underlag för människolifvet öfver hufvud: det yttre och det inre,
natur och nåd, samfunds- och person-lif, tid och evighet,
värld och Gud. Den rådande katolicismen hade alltmer
fortskridit i obehörigt sammanblandande af dessa tillvarons
skilda områden, hvarigenom i själfva verket intetdera utfick
sin rätt. I samma mån som rätten på ena eller andra
området hänsynslöst undertrycktes, höjdes protester mot dessa
rättskränkningar, hvilka voro så mycket outhärdligare,.som de
företogos i en förment högsta rätts namn. Att under sådana
förhållanden jämväl de protesterande å sin sida i yrkandet
på åtskillnadens upprätthållande sköto öfver målet på ett
sätt, som måste utmynna i en hela tillvarons oförsonliga
dualism, låter sig väl förklaras men ingalunda försvaras.
Sålunda stodo vid tidpunkten för Upsala möte icke blott
i Sverige utan i snart sagdt hela kristenheten mot hvarandra
två alldeles skiljaktiga partier, det ultra-katolska och det
ultraprotestantiska, af hvilka det förra hade sin medelpunkt i den
romersk-katolska kyrkoinstitutionen, det senare i Kalvins
Institutio christiane religionis — där en storslagen lifsorganism
men af empirisk och därför allt igenom syndbemängd art,
här åter ett oförlikneligt begreppssystem men utan det
verkliga lifvets insegel. Å ömse sidor ett ovillkorligt Sic volo,
sic jubeo, hvarunder den myndigvordna germanska anden icke
vidare lät sig tvingas, vare sig det dekreterats af den romerske
kyrkofadern i den allena saliggörande kyrkans namn eller af
en mänsklig lärofader under åberopande af en inskränkt
tankeföljds förment oundvikliga fordran. Martin Luthers frid och
frihet bådande lifserfarenhet, som allena i Guds ord sökte
sitt stöd, vann djupt och allmänt gensvar i nordbons bröst,
icke mindre än hos hans egna landsmän. Den jämförelsevis
korta tid, som förflutit sedan den »nya lärans» förkunnande i
vårt hemland, hade varit tillräcklig, för att svenskarne skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
