- Project Runeberg -  Hemlandstoner. En hälsning från modern Svea till dotterkyrkan i Amerika /
114

(1895) Author: Henning von Schéele
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114 JUBELFEST I ROCKFORD.

vara redo att sig »endräkteligen därtill allvarligen förplikta att
aldrig mer anamma, gilla eller bruka något af de påfviskas
villfarelser, ehvad namn de helst hafva kunna, utan dem
alldeles förkasta såsom människostadgar, igenom hvilka många
människor ofta äro bedragna vordna; desslikes och alldeles
afsäga alla sakramentariers, zwinglianers och kalvinisters
villfarelser, så ock vederdöpare och alla andra kättare, ehvad
namn de helst hafva kunna, någon tid till att inrymma, gilla
eller samtycka». Så blef Upsala möte 1593 en konfirmation
af Västerås-dopet 1527, hvilken skulle kunna, trots all
olikhet, jämföras med det fredsslut, hvarigenom Amerikas Förenta

stater 1865 konfirmerade d. ä. befäste sitt före utgången af
> 18:e århundradet undfängna frihetsdop. Tvenne voro de
makter, mot hvilka lutherdomen nu som alltid hade haft att kämpa,
i mycket sinsemellan skiljaktiga men icke dess mindre
besläktade genom sin gemensamma legalitet gentemot vår
väsentligt evangeliska ståndpunkt. Vore det möjligt att härom
uttala sig rätt skarpt, utan att behöfva befara missförstånd,
skulle vi säga, att katolicismens halfhedniska och kalvinismens
halfjudiska riktningar inom kristendomen, mot hvilka vi
evangelisk-lutherska kristna haft och hafva att strida, kännetecknas
af vissa panteistiska drag å ena sidan och en viss dualistisk
dragning å den andra.

Svårligen torde det kunna nekas, att båda de s. k.
katolska kyrkorna lagt en vikt på det utvärtes, som satt
kristendomens inåtgående väsen i allvarlig fara och hotat att delvis
återföra mänskligheten till ett naturalistiskt åskådningssätt,
vare sig i en österländskt negativ, öfvervägande passiv gestalt
eller i Västerlandets mer positiva verksamhetsformer. Jämte
mycken ytlighet i sin gudsdyrkan gentemot den äkta kristna
innerligheten utmärker sig nämligen så väl den grekiska som
den romerska katolicismen för sitt sammanblandande af natur
och nåd, hvarigenom den gudomliga nåden blir i grund och
botten öfverflödig eller på sin höjd kommer till människans
naturliga utrustning och förmåga såsom ett stöd i svagheten,
en hjälp i nöden, snarare än såsom lif i döden, jag menar
syndarens frälsning från en annars oundviklig undergång,
hans räddande undan timligt och evigt fördärf. Det
personliga lifsintresset varder till den grad af samfundsintresset lik-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 17 11:17:45 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sghemland/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free