Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUBELFEST I ROCKFORD. 117
familj och fosterland, på det att Guds människa må vara
fullbordad, till allt godt verk skicklig.
Ofta har man funnit lutherdomens evangeliska
trosåskådning gentemot den katolska och reformerta legalitets- eller
gärningsståndpunkten inom den kristna kyrkan åskådliggjord
genom Maria vid Jesu fötter i motsats mot den af idelig
tjänst upptagna Marta. Denna jämförelse är ock ganska
lärorik, om vi blott besinna, att i den älskliga berättelsen om de
båda systrarna i Betanien Maria ingalunda framstår såsom
någon typ för andlig däådlöshet, utan den i henne
framträdande typen innebär den yppersta förening af offrande och
emottagande kärlek till Mästaren. Ty likasom det icke bör
förgätas, att denna samma Maria var den, som smorde Herren
med smörjelse af oförfalskad nardus och torkade hans fötter
med sitt hår, så får ej heller lämnas å sido vid Betaniaberättelsen
det lilla men betydelsefulla ordet ock, hvilket vår nya
bibelöfversättning med allt fog ur grundtexten infört. Ty först sedan
Maria fullgjort hvad som var af nöden för den älskade höge
gästens undfägnande i glad offervillighet, »satte hon sig ock
ned vid Jesu fötter och hörde hans ord» Hon förstod att
här, om annars någonsin, den regeln äger tillämpning, att
hvar sak har sin tid. Att tacksamt taga emot för att äfven
bevara och rätt använda en erbjuden gäåfva är människans
första plikt både i förhållande till dem, hvilka på jorden
intaga något slags föräldraställning och till den himmelske
förmedlaren af alla goda gåfvor. Därför har vår
evangelisklutherska kyrka med rätta gjort gällande gudstjänstens
sakramentala moment till och med framom de sakrificiella. Och
utan att vilja bestrida, det hon både i gudstjänstligt afseende
och med hänsyn till öfningen af allahanda kärleksverk har
åtskilligt att lära af bägge sina Martasystrar, vilja vi dock
icke, ja — Gud vare evigt lofvad — känna vi oss ej heller
förpliktade att utbyta vår goda del mot ett bekymmerfullt och
oroligt syssiande med mångahanda. Icke behöfver man väl
sysslolöst lägga händerna i skötet, därför att man behjärtat och
tillgodogjort sig människans bestämmelse att i stillhet knäppa
händerna samman till bön, på det Gud må få tillfälle att hos
henne utföra sitt verk och hon dymedelst blifva i stånd att
till sannskyldig välsignelse verka. >»Ett är nödvändigt», så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
