Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 HÖGMÄSSA I IMMANUELSKYRKAN.
evangelisk-lutherska bekännelseskrifter — någon overksam
tanke, utan ett sådant nytt ljus, lif och kraft, att däraf hjärta,
sinne och mod förnyas, så att vi varda nya kreatur; ja, då
vissheten om syndernas förlåtelse fyller oss med frid och
tröst, lifvas och vidgas det förut nedtryckta och
sammanpressade hjärtat, hvarvid en mäktig lust vaknar att älska Gud
tillbaka, undergifvet lida och troget göra hvad han vill.
Så är jag frälsad vorden.
Frimodigt hemställa vi då till hvarje mänskligt samvete
att inför Gud afgöra, om icke vårt i enlighet med Upsala
mötes beslut afgifna svar på den framställda frågan, huru
människan varder frälst, står i trogen öfverensstämmelse
med Herrens eget ord: Den, som sig berömma vill, han
berömme sig däraf, att han vet och känner mig, att jag är
Herren, som gör barmhärtighet, rätt och rättfärdighet på
jorden; ty sådant behagar mig, säger Herren.
XXIV.
Högmässa i Immanuelskyrkan.
Kyrkoårets första domsöndag må väl med skäl den nu
ingående söndagen näst efter trefaldighetssöndag kallas. De
evangeliitexter, af hvilka dess karakter väsentligen bestämmes,
innehålla icke mindre allvarliga domstankar än texterna
på den sista söndagen i kyrkoåret, hvilken ju är den, som
vanligast bär detta namn. Sinnrikt, som öfver hufvud allt
inom kyrkoårsorganismen måste erkännas vara ordnadt, har
så väl i början som i slutet af kyrkans år (= senare halfdelen
af kyrkoåret, så benämnd i motsats till kyrkoårets förra
halfdel, hvilken bär namnet Herrens år, på grund däraf att hans
stora frälsningsgärningar därunder framställas) ett domsord
blifvit ställdt, såsom ett dubbelt gsf/ akt, manande att rätt
beakta vikten af de nådesanbud, som i mångfaldiga former,
skiftande efter hela detta lifvets karakter af växling och obe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
