Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÖGMÄSSA I IMMANUELSKYRKAN. 135
liga lifvets förhållanden. Denne man ur folkhopen hade
genom tilltalsordet mästare visat sig i honom se och erkänna
en öfverordnad, hvilkens myndighet borde lydas. Ty värr
ha vi likväl ingen anledning att antaga bevekelsegrunden
härvid hafva varit god. Huru ofta är det ock ej så, äfven i
våra dagar, att man af pur egennytta söker upprätthålla Jesu
mästareställning endast för att på sådant sätt betrygga egna
timliga fördelar? Herren Jesus vet dock att hålla på
vederbörligt afstånd från sig allt för hans egen höga mission, hans
särskilda kallelse främmande nu, likasom då nyss förut de
- skriftlärda och fariséerna begynte sätta hårdt åt honom och
utfråga honom om många stycken, läggande försåt för honom
och sökande att uppfånga något af hans mun för att kunna
anklaga honom. En viktig lärdom för oss, när vi på
liknande sätt frestas att låta kristendomen, som är lif i Gud,
uppgå i hvarjehanda timliga förmåner, hvilka visserligen i
vidsträckt omfattning följa af det nya lifvets förhandenvaro i
denna värld men icke därför äro detta själft! Huru ofta
sammanblandas icke kristendomens civilisatoriska verkningar
med det af Kristus i världen införda gudsriket; ja, man
fordrar icke sällan att få hafva kvar trädets grönskande kvistar
med deras skuggrika blad och ädla näringssafter, utan hänsyn
till den stam, hvilken bär alltsamman, eller den dolda, djupt
liggande rot, hvarigenom stammen ur jorden upphämtar sin
växtkraft — jag menar hela lifvet i denna tro, som,
förmedladt af det gudomliga ordet, från Guds hjärta drager till sig
märg och must, närmast till den troendes egen andliga
näring, men i andra och tredje hand jämväl visserligen till
jordelifvets höjande, förädling och försköning både för honom
själf och andra. Ty den, som söker först Guds rike, skall
»allt detta» därjämte tillfalla, likavisst som de äro fördärfvade
till sitt sinne och beröfvade sanningen, som mena, att
gudaktigheten är en vinning. Jesus afvärjer all sådan otillbörlig
sammanblandning, i det han, tillrättavisande supplikantens
anhållan om mästarens omedelbara ingripande för att åt denne
häfda en förment eller verklig jordisk arfsrätt, visar med de
orden hvarje sak hän till dess rätta plats: »Hvem har satt mig
till domare eller skiftesman öfver eder?» — att ibland eder
utöfva någon vare sig dömande eller verkställande jordisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
