Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 ANDRA JUBELFESTEN I CHICAGO.
nande kyrkliga tidsfrågorna 1593 och 1893», det andra af den
pästor Stolpe, med hvilken vi redan i New York gjort
bekantskap, om »Betydelsen af Upsala möte för den
evangelisklutherska kyrkan i allmänhet samt för vår svensk-amerikanska
kyrka i synnerhet. Mitt festtal skulle, såsom förut antydts,
behandla frågan:
Huru varder en människa viss om sin frälsning?
Denna fråga är underordnad den vid ett liknande
tillfälle nyligen här behandlade om själfva frälsningen, huru den
kommer till stånd, och svaret blir ock af det då lämnade i
väsentlig mån beroende. Vår evangelisk-lutherska kyrka gör
äfven med hänsyn till den nu framställda frågan anspråk på
företräde framom sina systrar, i det att hon i denna
högviktiga angelägenhet fordrar möjlighet för människan att
komma till visshet, under det att systrarna afvisa denna
fordran såsom både omöjlig och otillbörlig, samt öppnar för
enhvar utsikt till den nämnda möjlighetens förverkligande.
Den djupast liggande orsaken till sagda skiljaktighet
torde bestå i det förhållandet, att inom så väl de katolska
som de reformerta kyrkosamfunden intresset i främsta
rummet riktas på denna punkt, frälsningsvissheten, då däremot
den evangelisk-lutherska kyrkan närmast har sitt intresse fäst
vid frälsningen själf. Hvad de förra framför allt söka är
tillräckliga, säkra garantier för att veta sig höra till de frälstas
skara, men de finna aldrig hvad de söka. För oss åter gäller
den angelägnaste omsorgen frälsningens vinnande, hvarmed
nästan utan vidare följer förvissning om egen delaktighet häri.
Eller för att uttrycka samma sak något annorlunda: katoliker
och reformerta hinna aldrig fram till denna fulla
omedelbarhet i gudsförhållandet, hvarifrån vi lutheraner utgå genom
vår kyrkas allt bärande grundlära om rättfärdiggörelsen i
tron af nåd för Kristi skull. Består frälsningen uti den
troende människans lif i Gud, så faller därmed den frälstes egen
visshet -.om att vara frälst honom i skötet såsom en mogen
frukt. Låtom oss nu till tacksam erinran om den goda del,
som allt ifrån Upsala möte 1593 blifvit det folks vi tillhöra,
anställa en något närmare jämförelse i förevarande afseende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
