Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 MÖTET MED ROCK ISLAND’S LÄRARE OCH STUDENTER.
som Cicero riktigt sade, det är lättare att bortskaffa från ett
lifskraftigt träd hvad som är för mycket än att tillföra det
magra och tynande trädet hvad som är för litet eller fattas
af lif, af saft och kraft. Öfver hufvud visste jag intet sämre
sätt hos de äldre att möta ungdomen på än med fordringar
och anspråk, som de icke ville för egen del erkänna och
söka fylla.
Därom borde ung och gammal enas, att lifvets dag icke
finge vare sig sofvas eller lekas bort. Hvila och förströelse
vore tvifvelsutan hvar på sin plats lofliga; platsen finge dock
aldrig vara någon annan än den underordnade, som tillkomme
tjänande medel för högre syften utan själfständigt mål. Med
glädje hade jag förnummit det ungdomsfriska lif, som i detta
mäktiga lands hela samfundsorganism pulserade, men icke
mindre dyrbar vore mig den erfarenhet jag härifrån medförde
om de svenska amerikanernas pietetsfulla kärlek till fädrens
minne. Näst intill vår fäderneärfda tro, hvilken alltid måste
tillerkännas främsta rummet, komme härvid den lagbundna
frihet, som af ålder utgjorde nordbons lycka, kraft och ära,
hvarförutan han icke ansåg detta lifvet ens värdt att lefvas.
Utan vördnad för lagen kunde aldrig friheten bestå, hvarför
en maning af mig till gudsfruktan, ordning och rätt såsom
lagens grundelement stode väl samman med uttalandet af
min hjärtevarma önskan till gemensamma nordiska fäders
ättelägg i Västerland, att dem måtte förunnas se »forntid sig
med framtid ena», och de få själfva därtill bidraga, att vär
gamla frihetssaga här ute vunne ett nytt, i sitt slag lika
lyckosamt förverkligande, som af Guds nåd oss beskärts där uppe
i Norden — our home, sweet home.
Vackert yttrade sedan i anslutning härtill synodens
tidning Augustana, hvars hufvudredaktör är den förre
synodalpresidenten, doktor S. P. A. Lindahl: »Vi önska vara, så vidt
det är möjligt i denna bristfulla värld, trogna barn af
reformationen, trogna lutheraner och trogna lärjungar af den
gode mästaren. Vi älska denna kyrka af hela vårt hjärta;
vi älska äfven våra fäders land, och många bland oss, som
aldrig haft förmånen se det gamla kärngoda Sverige, hafva
varmare känslor för det, än hvad man där hemma kan ana.»
Och i tidningens näst följande nummer heter det: »>Aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
