Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUSTANA COLLEGE’S ÅRSAFSLUTNING. 163
Trots ungdomens naturliga kärlek till hvad som bär
ungdomlighetens prägel och dess därmed sammanhängande
sträfvan efter tidsenlighet, har nog Sveriges störste skald icke
utan skäl förklarat forntiden vara den mark, på hvilken en
bildningssökande ungdom mest naturligt rör sig, med sina
tankar bygger och bor. Dubbel är emellertid för oss denna
mark: den inhemskt fornnordiska lifsåskådningens och den
utifrån hämtade antikens. |
Om vi då närmast se till, hvad som är för dem båda
gemensamt, alltså kännetecknande hela den forntida
västerländska odlingen öfver hufvud i motsats mot österlandets
alltjämt sig lika typ af mänsklig odling, så befinnas greker och
romare icke mindre än skandinaver och öfriga germaner
samtligen hafva ett mer eller mindre starkt medvetande om
människans upphöjdhet öfver naturen, hvilket österländingen
i regeln saknar, i det han fattar människan i väsentlig
öfverensstämmelse med den öfriga skapelsen. Men detta
företräde gestaltar sig ganska skiljaktigt i norr och i söder af
Europa, och därmed komma vi öfver till olikheten mellan
den inhemska lifsåskådningen och den antika.
Både i antiken och hos forntidens
skandinavisk-germanska folkstammar utgöra gudarne typiska gestaltningar af
det, som man ansåg för det sant mänskliga. Och likasom
nu i vår tid detta plägar tänkas förlagdt inom tre områden,
naturens, andens och ett mellanområde, vanligen kalladt det
själiska, så finna vi något liknande så väl i den
grekiskromerska som i den nordiska gudasagan.
Hvad den förstnämnda vidkommer, upptages på det fullt
utvecklade helleniska religionsstadiet andesfären af de
förgudligade representanterna för sådana högre mänskliga
egenskaper som samfundssinne i stat och familj, manlig och
kvinnlig dygd, visdom och konstfärdighet. Inom själslifvets
sfär åter är det mod, skönhet och glädje, som här
representeras. Och till sist finnas äfven representanter för vår
samhörighet med naturen i gudomligheter, hvilka hafva att gifva
ett slags personlig gestalt åt människans behof af näring,
nödvändigheten för allt hvad människa heter att dö samt
den nuvarande mänskliga vistelseortens förbindelse med
himmel och underjord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
