Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 AUGUSTANASYNODENS JUBELFEST.
utom måste framställningssättet i detta icke mindre än i andra
fall blifvit till god del beroende på beskaffenheten af de
villfarelser och missbruk, mot hvilka reformatorn hade att
uppträda, äfvensom på de bildningsmedel, som stodo honom till
buds. Att framställningens form hos Luther understundom
skall förefalla oss något främmande, är därför lika naturligt,
som det är visst, att Luthers lära icke kan vara underkastad
någon ändring, emedan hon är rotad och grundad i det ord,
som uppenbarar Guds eviga frälsningsråd, äfvensom i
människohjärtats af tidens växlingar oafhängiga behof af
frälsning. Att i våra dagar det gifves många, som mena, det
den kristna religionen, hvilken likasom andra religioner varit
god och nyttig för sin tid, numera utgjorde en öfvervunnen ,
ståndpunkt, är obestridligt; men till sådana ha vi lika litet
att taga hänsyn som till dem, hvilka förneka all religions
betydelse för mänsklighetens utveckling framåt mot sitt
föresatta mål — om något sådant öfver hufvud af dem erkännes,
och icke allt på jorden snarare fattas såsom en hopplös
kretsgång eller blinda naturkrafters lek. Endast dem, enligt
hvilkas lifs- och världsåskådning kristendomen utgör den
mänskliga utvecklingens förblifvande underlag, historiens axel,
på hvars bärkraft det beror, om färden skall för
mänskligheten fortsättas framåt eller genom ett högst vådligt fall all
vidare framfärd varda omöjliggjord, kunna vi afse vid
diagnosen af den närvarande tidens egendomlighet såsom
utgångspunkt för betraktelsen af vårt från Upsala-mötes-fädren
mottagna andliga arf.
Bland dem, som medgifva denna kristendomens centrala
ställning och orubblighet, förefinnas öfverallt nu för tiden två
riktningar, hvar för sig delvis berättigade men ingendera i
ordets sanna bemärkelse evangelisk-luthersk, om än
anhängarne däraf icke sällan på god tro tillägga sig detta namn.
Ty då, såsom vi nyss hörde, den 2:a trosartikeln bildar
lutherdomens medelpunkt, till hvilken den 1:a utgör
förutsättning, den 3:e åter följd, så är det däremot på någon af
dessa bägga sistnämnda artiklar, som inom de anförda ande-
"riktningarna hufvudvikten lägges. Där ordar man i tid och
otid om den himmelske Faderns kärlek på ett sätt, som vore
denna icke allt igenom betingad af Sonen, vår ende frälsare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
