Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 AUGUSTANASYNODENS JUBELFEST.
för Gud genom underkastelse under hans ord härutinnan,
såsom en bekännelse, hvarigenom enhvar kunde osvikligt döma,
hvad som vore äkta af det myckna, som här i världen kallar
sig kristendom. >»I hafven en annan ande än vb, ljöd hans
obevekliga, orädda utslag vid fredsmäklingen i Marburg, utan
att han därför undandrog sig att räcka den tidens uppriktiga
förmedlingsteologer, väl »icke såsom bröder men såsom
vänner», fridens och kärlekens hand. Så håller ock den
evangelisk-lutherska kyrkan före, att hon intet annat vet eller har
att ibland människorna förkunna än Jesus Kristus och honom
korsfäst. På korset är han vorden hos Gud försoningen för
våra synder, så att vi genom tron i hans blod hafva
syndernas förlåtelse, barnaskap och evigt lif. Det är Guds
ords, icke mindre än Luthers lära, från hvilken vi lika litet
som han få tillåta oss den minsta afvikelse, huru gärna vi
än med honom »skonade deras (vännernas af halfsanning)
svaghet>.
Det nära och innerliga sambandet mellan försoning och
rättfärdiggörelse förneka vi ingalunda, änskönt vi hvarken på
katolskt vis i rättfärdiggörelsen se en fortsättning af den
fastmer en gång för alla hela mänskligheten till godo
fullbordade förlikningen med Gud, ej heller med de reformerta
fatta både försoning och rättfärdiggörelse allenast såsom
tidliga, att icke säga sinnebildliga, uttryck för Guds eviga
rådslut, genom hvilket allt sakligt vore fullgjordt så väl som
afgjordt. Nej, rättfärdiggörelsen är för oss såsom den rena
evangeliska lärans bekännare tillämpningen på den enskilde,
som omvänder sig och tror, af det fridsförhållande till Gud,
hvilket af försonaren, på grund af det gudomliga rådslutet
från evighet, på Golgata i tidens fullbordan för alla
åvägabragtes. Att han, för att kunna göra detta, måste vara, hvad
han ock var, Guds enfödde son på samma gång som
människornas sannskyldige broder, bekänna vi mot allt slags
katolsk, Kristi sanna mänsklighet förringande uppfattning häraf,
icke mindre än mot det reformerta åskådningssättet, enligt
hvilket Kristi gudom mestadels i någon mån kommer till
korta. Och i öfverensstämmelse med denna vår skrifttrogna
lära om återlösningens subjekt, frälsaren, står ock den
evangelisk-lutherska läran om objektet för återlösningen, den fallna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
