Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 BESÖKET I ANDOVER.
Herrens trolofning med sitt folk.
Den tid, på hvilken profeten Hosea inom Israels rike
under Jerobeam II:s herradöme uppträdde och verkade, var
åtminstone till den del däraf, som texten omfattar, detta rikes
härlighetsålder i yttre afseende men en period af djup inre
förnedring. Grunden till denna blomstring sökte det
förblindade Israel i egen kraft och vishet samt använde sitt
undfångna goda i både lekamligt och andligt afseende till
allahanda vällust och flärd. »Hon vill icke veta, att jag är den,
som gifver henne korn, must och olja, och hafver gifvit henne
mycket silfver och guld, däraf de Baal gjort hafva. Därför
vill jag taga mitt korn och must igen i sinom tid; och jag
skall göra en ände med all hennes fröjd. Jag skall öde göra
hennes vinträd och fikonträd. Alltså skall jag hemsöka
Baalims dagar öfver henne, för hvilka hon rökoffer gör och
pryder sig med spännen och halsband, och förgäter mig, säger
Herren.» |
Det är mot denna mörka bakgrund, som taflans ljus och
dagrar framträda så obeskrifligt tilldragande. Den himmelske
brudgummen vill väl föra ut i öknen, fångenskapens ensam
het, sin trolösa brud, men hvarför? Jo, för att hon så måtte
få ro och lust att lyssna till hans ord, hans ljufva röst, och
han sålunda få tillfälle att komma och blifva henne när, att
föra hennes tankar bort från timlighetens sfär, som saknar
medel att fylla den odödliga själens törst och trängtan, til
de eviga fröjdeämnen, för hvilkas mottagande och åtnjutande
Gud allt ifrån skapelsen nedlagt anlaget i människornas hjärta
(Pred. 3, enligt grundtexten). Genom denna öken, som ock
kallas en Akors d. ä. bedröfvelsens eller förkrosselsens dal, i
hvilken den gamla människan skall stenas till döds och i ångerns
eld allt det uppbrännas, som blifvit undangömdt af hvad som
skolat helt tillspillogifvas (Jos. 7,2s), går vägen såsom genom
en hoppets port till hemmets rätta vingård. På denna väg dit
inkommen, skall hon sjunga likasom i hennes ungdoms tid,
då hon utur Egypti land drog. All tanke på världens
mångskiftande lockelser, de många herrarne (Baalim), skall då vara
från henne fjärran. »Ex härskare vare»; men denne sådan,
att hon intet har att vidare frukta i himmel eller på jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
