Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198 JUBELFEST I DES MOINES.
vrångbild träder i sanningens ställe. Dä vi emellertid nu äro
här samlade till upplifvande af vårt redan af naturen
inåtvända svenska folks största reformationsminne, torde det icke
vara ur vägen att några ögonblick dröja vid och behjärta
Hvartill vi såsom evangelisk-lutherska kristna äro
kallade?
Redan namnet monachos (= Moines, d. v. s. sådana
som lefva för sig själfva) erinrar om protestantismens mest
utmärkande drag af det andliga lifvets eller frälsningens
fattande väsentligen ur personlig synpunkt säsom den enskildes
sak i motsats mot katolicismens snart sagdt allt igenom
samfundsmässiga frälsningsteori. Man må ej tro, att den
öfvervägande individuella kristendomsåskådning, som
kännetecknar protestantismen, först med Luther uppträdt eller ens hos
de s. k. reformationens föregängare hade sina första målsmän.
Nej, alltefter som påfliga envåldsanspråk intogo den
kristliga frihetens rum och åt katolicism gafs betydelsen af
alltomfattande romersk kyrkomakt i stället för kyrklig
frälsningsallmännelighet, trädde ock fram anspråken på hvarje kristens
direkta tillträde till Gud såsom grundade i Guds eget ord
och den därpå byggda trons innehåll. De till en början
framträdande enstaka rösterna samlade sig efter hand till hela
tidsriktningar, hvilka, i den mån världsväsendet inmängt sig
i kyrkan, företrädesvis mot detta i ord och handling inlade
sin protest. Så uppstod munkväsendet, hvars ursprungligen
mest utmärkande drag var förkastande af all
världslikställighet hos dem, som ville göra fullt allvar med sin kristendom,
samt yrkandet på sådanas så vidt möjligt fullständiga
afskildhet från världen och helgelse af människans hela lif åt Gud.
Barnslig och oriktig var visserligen den form, både
österlandets och västerlandets munkar, hvardera på sitt
egendomliga sätt, sålunda gäfvo nitet om Guds ära och själens högsta
angelägenhet, men grunddraget däri var tvifvelsutan
berättigadt. Det var icke utan skäl, som reformationen fått sitt
upphof i ett kloster. Där kunde hon dock icke fullborda
sitt frihetsverk. Martin Luther blef reformator, först då för
honom innebörden i den bönen af Jesus till sin helige
Fader helt uppgått: »Icke beder jag, att du skall taga dem bort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>