Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JUBELFEST I DES MOINES. 199
ifrån världen, utan att du bevarar dem ifrån ondo.> Så har
ock Nordens största dotter, den heliga Birgitta, icke blott i
nunnedräkten sökt skydd mot världens förförelser utan
jämväl gått ut i denna värld att både inför kyrkofursten i Rom
och världsliga furstar bekämpa dess ondska.
Härmed sammanhänger ock den väsentliga olikheten
mellan munkväsendets protestantism och protestantismens
munklöften, att den höga kallelse till Kristi efterföljd, hvarom
vår inledningsvis upplästa text talar och som inom de
katolska brödraskapen sökt taga sig gestalt, ingalunda af oss
protestanter tillerkännes allenast några få utkorade
innehafvare af en priviligerad högre kristendomsställning med däraf
härflytande större helighetsförpliktelser, utan alla,
undantagslöst alla vi, som hafva Herren Jesus Kristus kär, bekänna oss
utgöra ett stort brödraskap, begränsadt blott med hänsyn till
de timliga förhållandenas historiskt gifna inskränkningar.
Därjämte har den evangeliska kristendom, som utgör det
förreformatoriska munklifvets för ljuset och dagen sig
öppnande, utslagna blomma, städse mot den kristna kallelsens
förytligande genom utbyte af Andens frihetslag mot utvärtes
tvingande lagbud inlagt den mest afgjorda protest, som
funnit sitt yppersta uttryck i Luthers världshistoriskt
betydelsefulla skrift »Om en kristen människas frihet>.
Denna frihets djupast liggande orsak är hvad de texten
omedelbart föregående orden angifva såsom nåd af Gud,
hvilken framhålles såsom den kristnes rätta berömmelse. Se
där den evangeliska lärans stora grundtanke, som gentemot
den papistiska gärningsläran sätter den gudomliga nåden,
såsom hvars gode förvaltare, d. v. s. af denna nåd i dess
mångfaldiga rikedom delaktiggjorda, vi hafva att tjäna hvarandra,
hvar och en efter den gåfva han har fått. Huruvida
berömmelsen är god eller ond, beror alltså på, om vi låta Gud hos
oss verka eller vårt verkande och lidande hvilar på egen
kraft. Och frågar du, hvarigenom denna gudomliga
verksamhet hos oss förmedlas, så är svaret härpå af Upsala möte
otvetydigt gifvet: »först Guds rena och saliggörande ord»
jämte de heliga sakramenten, såsom »grund och stöd till en
rätt kristen tro», hvilken senare är frälsningens enda,
osvikliga medel å människans sida. Hvad som utgör denna fräl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
