Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216 TILL VÄSTERVÅG.
att uttrycka mig än fulltonigare: Kristus är dig nära, han
som själf är »rosen på berget och liljan i dalen». Plocka
det blomstret, du yngling, du jungfru, på Guds ords gröna
äng! Hvila så trygg på din väl tillredda hufvudgärd; och
vakna till en midsommarsdag med framtidslycka, som evigt
varar.
De fagra blomsterängar
och åkerns ädla säd,
de rika örtesängar
och lundens gröna träd,
de skola oss påminna
Guds godhets rikedom,
att vi den nåd besinna,
som räcker året om.
Man hörer fåglar sjunga
med mångahanda ljud:
skall icke då vår tunga
lofsäga Herren Gud?
Min själ, upphöj Guds ära,
stäm upp din glädjesång
till den, som vill oss nära
och fröjda på en gång!
Du, milde Jesu Kriste,
vår glädjesol och sköld!
Ditt ljus och hägn ej briste,
uppvärm vårt sinnes köld!
Gif kärlekseld i hjärta,
men dämpa lustans brand!
Vänd bort all sorg och smärta
med mild och mäktig hand!
Du, Sarons blomster sköna,
du, lilja i grön dal,
ack, värdes själen kröna
med alla dygders tal!
Af Sion må hon fuktas
med nådens dagg, att hon
förskönas och befruktas,
som ros på Libanon!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
