Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATIONENS STORA MÄRKELSEDAG. 225
Herre, hör mig, att detta folket må veta, att du, Herre, är
Gud; att du sedan må omvända deras hjärta!
+x +
Xx
Efter middagen tillbragtes en oförgätlig hvilostund i det
gröna på en af de staden omgifvande bergshöjderna, där
man hade en hänförande öfverblick öfver denna vackra stad,
Kolumbiakonferensens hufvudort, och det omgifvande
landskapet, alltigenom inbäddadt i en sydländskt glödande
blomsterprakt, som bröt underbart af emot de snötäckta jättarne
vid synranden. Litet senare samlades lutheranerna vida utom
de svensktalandes gräns att i det af blommor och grönt rikt
prydda templet fira icke blott Upsala mötes
trehundraårsminne utan tillika minnesdagen af vår gemensamma
evangelisk-lutherska bekännelse. Bland de i festen deltagande
ickesvenska pastorerna påminner jag mig inemot ett tiotal, som
jämte flera af vårt eget kyrkosamfund tillika med mig intogo
platser å estraden. Talare för aftonen voro, utom den mest
längväga ifrån komne, utaf de med honom öster ifrån
anlända gästerna trenne augustanapastorer, nämligen
Abrahamson, Svensson och den icke mindre intelligente G. A. Brandelle.
Det egentliga festtalet anknöt sig till dagens stora minne:
den augsburgska bekännelsens framträdande på historiens,
världs- men framför allt frälsningshistoriens, skådebana.
Kom och se! Så hörde den helige siaren på Patmos
såsom en tordönsröst talande till sig; och jag såg, tillägger
han, och se, en hvit häst, och den som satt därpå hade en
båge, och honom vardt gifven en krona, och han drog ut
Segrande och för att segra.
Närmare beskrifves denne segerbhjälte i
Upp. I9, 1116.
Och jag såg himmelen öppen, och se, en hvit häst, och den som
satt på honom heter Trofast och Sannfärdig; och han dömer och
strider med rättfärdighet. Och hans ögon voro såsom en eldslåga,
och på hans hufvud voro många diadem, och han hade ett namn
skrifvet, hvilket ingen känner utan han själf. Och han var klädd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
