Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
244 MORGONGUDSTJÄNST I OAKLAND.
skonade människan från svårare icke blott inre utan äfven
yttre lidanden, tills på samma gång någon större kraft att
bära dem kunde henne erbjudas. Då kommer hon med sin
bön till Herren i behaglig tid: O Gud, rädda mig ur dyn, så
att jag icke nedsjunker. Låt icke vattensvallet fördränka mig
eller djupet uppsluka mig, och låt icke gropen tillsluta sitt
gap öfver mig. Herre, vänd dig till mig; fördölj icke ditt
ansikte för din tjänare, ty jag är i nöd. Du känner min
skam och blygd. Smälek har krossat mitt hjärta, så att jag
är vanmäktig. Herre, skynda att svara mig! Och Herren
svarar i frälsande trofasthet, väl kanske icke så skyndsamt,
som den nödställda själen skulle önska, men han låter för
visso icke svaret uteblifva: Är icke jag den, som uttorkade
hafvet, det djupa vattnet; den som gjorde hafsbottnen till en
väg, så att de förlossade gingo därigenom? Saliga ären I
fattige, ty Guds rike hörer eder till.
I och med denna begynnande fattigdom i anden har ock
gudsriket där tagit inträde, såsom alltid de innehållsrika
frälsningslöftena tillföra det utarmade hjärtat något af den
utlofvade frälsningen själf. Men djupare ned måste du dock ännu,
kära själ, innan hans hand lyfter dig upp; ty sjunka skall du
visserligen icke, sedan du blott fattat uti den handen.
Om du, Herre vill tillräkna missgärningar,
Herre, hvem kan då bestå?
Hos dig är ju förlåtelse,
på det att man må frukta dig.
Härmed föres den botfärdiga själen inför den evige
domaren, att hon må lära känna honom såsom den, emot
hvilken hon syndat, inför hvilken hon gjort illa, att hennes
orättfärdighet må såsom vattufloden helt gå öfver hennes
hufvud och hennes synder varda henne alltför tunga. Herren
ställer våra missgärningar inför sig, våra förborgade synder I
ljuset af sitt ansikte. Detta syndernas tillräknande, hvaronr
vårt samvete lika visst som Guds heliga ord vittnar, förer
ossnära dödens portar. Hvad afser väl Herren härmed? Å ena
sidan att låta oss komma till rätt djup insikt af att han
allenaär den, som synder förlåter, å den andra, att vi må i denna
lifvets skola, icke blott genom boklig lärdom, lära den Guds
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
