- Project Runeberg -  Örjan Kajland och hans pojkar. Skildringar från svenska finnarnes lif och jagter i Vermlands och Dalarnes skogsbygder /
28

(1893) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström - Tema: Hunting and wildlife, Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litet historia - 6. Invandringsväg och bostäder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2

[5]

LITET HISTORTA.

Under dessa arbeten mognade rågskörden allt mer, och
så snart någon mat fans i axen börjades skörden, på det
sätt, att man tog några kärfvar, torkade dem på ugnen,
sönderskar deras ax och halm tillhopa och malde dem till
mjöl. Det deraf erhållna brödet skattades högt i jemförelse
med barkbrödet.

Då rågen var riktigt mogen, började den egentliga
skörden. Man skar den med handskäror, sammanband den
i små, väl lagda knippor, som hängdes på stänger att torka
i solen med toppen eller axen ned och roten eller halmen
upp. Var vädret ostadigt, inlades kärfvarna på stängerna
inne i stugan och torkades der.

Under tiden hade stugans andra långsida blifvit tillökt
med en lång, lådlik bänk. Då rågkärfvarne voro torra,
slogos de mot väggen, så att kornen rasade ur sina hylsor
i axen och ned i lådan. Det var en förutgående trösk-
ning. Sålunda tröskad råg ansågs bäst; den användes der-
för till utsäde och fick, äfven om nöden var hård, ej an-
vändas till föda.

Rent rågbröd torde nybyggaren icke ansett sig ha råd
att äta, möjligen endast någon af de första, då skogarne
ännu vimlade af villebråd och vattnen af fisk; men på den
tid jag först hörde talas om finnarne, eller början af 1830-
talet, förekom aldrig rent bröd af råg, och mer sällsynt
af korn och hafre. Tillsatserna voro agnar, halm, islands-
mossa, sälglöf, bark, harsyregräs, ungt, torkadt gräs och
potatis.

Vanligen var det en någorlunda stenfri höjd som ut-
sågs till plats för den första svedjan och det tilltänkta bo-
stället, detta med hänsyn till de blifvande åkrarna och för
att bevara skörden från frost. Sol- eller sydsidan föredrogs.

Man kan i allmänhet säga, att der finnarne slagit sig ned
består marken uteslutande af sten, större och mindre, samt
grus. Att göra åker af sådan mark är icke tacksamt, men
väl arbetsamt; också måste hvar och en som sett, hvad ar-
bete finnarne under århundradens lopp åstadkommit, förvå-
nas öfver den ihållighet och kraft de utvecklat, då man
betänker, att alla dessa tusentals tunnland som uppodlats

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgokajland/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free