- Project Runeberg -  Örjan Kajland och hans pojkar. Skildringar från svenska finnarnes lif och jagter i Vermlands och Dalarnes skogsbygder /
233

(1893) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: August Malmström - Tema: Hunting and wildlife, Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örjan Kajland och hans pojkar - 31. Den fredlöse

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DEN FREDLÖSEK. 253

ätit, så det är bäst du går in nu, Pecka, och ser till hvad
de företaga sig.> »Ja,» sade Pecka och steg upp; »säg bror
din, Nila, hur vi ha det och gå sedan till arbetet.»

Då Pecka inkom 1 pörtet, sutto Wappu och Matts tysta.
Wappu bröt tystnaden i det hon sade till Pecka: »Nu skall
du hafva tack, och så farväl för den här gången! Mat har
jag tagit med mig, så jag reder mig. Adjö, Matts lille!
Det skär mig 1 själen, att jag icke kan låta dig behålla
Grills’ bössa, men jag ser Pecka har två; du får nog den
ena; kanhända jag kan sända dig.,.en framdeles. Gör och
ställ nu som jag sagt dig, och låt ingen taga dig, hör du
det! Wappu vill du skall lefva, och att vi träffas snart igen.
Och hör nu på, Pecka! Kommer skada på Matts, skall du
stå mig till svars derför. Ännu är du ej kvitt Wappu, så
söndagsbarn du är.»

Dermed slängde Wappu sin säck på ryggen, tog bössan
i handen och aflägsnade sig med raska steg.

Så snart hon försvunnit i skogen sade Pecka helt vän-
ligt: »Välkommen hit, Matts! Var ej sorgsen längre; man
får gå igenom mycket här i lifvet. Emot alla sorger och
bekymmer ha vi arbetet, och sedan du nu hvilat dig några
dagar skola vi göra en färd upp till gamle Peckelans på
Björkudden, för att rådas med honom om hvad vi skola
göra för framtiden. Lägg dig nu och hvila ut! Här kan
du vara alldeles lugn; skulle någon spana efter dig, få vi
nog varning, ty här på skogarne äro finnarne vaksamma.
Dessutom äro vi nu fyra män och hundarne dertill. Ingen
skall kunna göra dig illa.»

»’Tack, Pecka, eller tack, far! Så vill Wappu jag skall säga,
men jag vet icke hvilket jag bör göra. Säg mig hur du vill.»

>Du behöfver ej säga far,» sade Pecka förlägen; »mina
vänner bröderna Mackran veta allt. Wappus mening var
nog god; men hon känner icke oss nordfinnar: vi kunna
behålla en hemlighet och skydda en anförvandt utan att
bedraga hvarandra. Som sagdt, mina karlar känna dig och
den olycka som skett. För dem lönar ej dölja något. Skulle
mot förmodan någon främling visa sig här, kan du ju hålla
dig borta så länge den främmande är här, och som jag sade,
då du hvilat skola vi gå bort.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgokajland/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free