Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem lusten att göra om besöket. Det kan ock tagas för
gifvet, att finnarna af sina stamfränder på andra sidan grän-
sen på förhand varnades för en hotande fara och sålunda
alltid kunde vara på sin vakt.
Nöden var sannolikt ej heller hos dem så stor som bland
svenskarna. Jakten och fisket gåfvo dem ju oftast fnllt upp
af hvad de behöfde för sitt uppehälle, och pörtets invå-
nare kunde vara säkra på att skörden som mognade på
sveden ej skulle komma någon annan än dem själfva till
godo. Det var ej så hos svenskarna, De måste lämna hvad
af spannmål och foder de hade åt sina egna krigare och de-
ras hästar ej mindre än åt fienden. Efter striden på Bysjön
glömde man ej längre finnarna. Så snart fara var å färde,
uppbådades de lika väl som den öfriga gränsbefolkningen,
och ganska troligt är, att utskrifningen till den reguliera
armén nu mera utsträcktes äfven till dem.
I tolf år njöt gränsen fred, och denna wiellantid af
lagn var välgörande i mer än ett afseende. Någon bövak-
ningstjänst förekom ej, och knektarna voro förlagda i de ny-
förvärfvade provinserna i söder. Med undantag af utskyl-
derna till kronan och prästerskapet fick bonden sålunda för
egen räkning behålla hvad han skördat. I skogarna undan-
gömda bohag och kreatur kommo åter fram, och tillståndet
började blifva drägligt. Handel och näringar lefde, om än
långsamt, åter upp. Så anlades 1669 Uddeholms bruk, och
timmerhandeln så väl på Norge som på Göteborg kom åter
i gång. Bristen på dragare var dock kännbar de första
åren. Så kom året 1675 och med det Gyldenlöwe-fejden eller
Fyraårskriget.
* *
*
Hufvudhändelserna i detta Karl XI:s krig med Danmark
spelade i Halland, Skåne och Bohuslän, men Värmland fick
äfven däraf sin dryga känning.
Eda, där stora stråkvägen från Norge till Sverige går
fram, blef också denna gång det värmländska gränskrigets
skådeplats, och Eda skans bildade alltjämt försvarets stödje-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
