Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En annan sägen berättar, hur en trupp norska soldater,
som öfver Glomsfjället tågat ned i Nordmark för att vidare
ställa marschen mot Eda skans, en dag rastat i gården
Nolby i Jernskogs socken. Händelsen gjorde, att bonden
Anders Jakobsson från Gunnarrud i grannsocknen Skillings-
märk i detsamma färdades där förbi. Då han fick se de
norska uniformerna, skyndade han så fort tygen Lhöllo till
de närmaste gårdarna och samlade ihop så mycket folk han
i en hast kunde. Det var dock ej mer än ett dussin karlar,
alla beväpnade med sina bössor, han förde med sig till
Nolbysjön. Här använde han en krigslist, som visserligen
ej var alldeles ny, men dock hade sin beräknade verkan.
Han lät sina tolf man i rad den ene efter den andre
gå öfver en liten vik af sjön, stiga i land i en skögsdunge
och genom denna obemärkt skynda tillbaka ned på isen
igen och så en god stund fortsätta samma ringmarsch öfver
isen och genom det lilla skogshultet. Det hela tog sig på
afstånd ut som en ändlös, om än något gles linie af mar-
scherande krigsfolk. 8å föreföll den ock norrmännen på
gården, från hyilken man hade fri utsikt öfver sjön. En
sådan mängd af snapphanar vågade de ej ge sig i strid
med. De bröto skyndsamt upp i samma riktning hvarifrån
de kommit och drogo öfver Glomsfjället tillbaka in i Norge
igen, sedan de dock under återmarschen gjort all den skada
de kunnat. Bland andra fångar släpade de med sig två
ålderstigna män. Den ene stucko de ned på fjället. Den
andre, äfvenledes svårt sårad kvarlämnad på fjället, räddades
af några händelsevis tillstädeskomna svenskar nerifrån byg-
den. När händelsen vid Nolby berättades för Karl XI fann
han så mycket nöje i Gunnarrudbondens fyndighet, att han
till belöning gjorde gården skattefri under Anders Jakobs-
sons egen lifstid och förordnade, att skatten under hans
efterkommande skulle nedsättas med hälften.
Äfven i Fryksdalen inträngde fienden trots gränsbevak-
ningen. Många gårdar blefvo äfven här sköflade och brända,
boskap, silfver, spannmål och skjutgevär röfvade och bort-
förda. På en af de plundrade hemmanen, Hvitkärn, bodde
några finnar, som äfven förlorat större delen af hvad de
ägde. De trodde sig nu ha rätt att intränga i Norge och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
