- Project Runeberg -  Pavo Makkran. Bilder från finnarnas lif under Krabbe- och Gyldenlöwe-fejderna i Vermland /
45

(1896) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: Einar Torsslow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.





4. Afslöjad.

Väderleken växlar hastigt i bergstrakterna, särdeles den
tid i början af oktober som ännu flerstädes i landet benäm-
nes Brittmässtiden. Det under natten ymnigt fallna regnet
var bortblåst, himlen klar och luften kylig. En jämn nord-
ostlig vind skakade de gulnade löfven från trädgrenarna,
uppfriskade luften och gjorde den behaglig att vandra uti.
Också sade Kauttoinen då han stannade uppe på en höjd:
»Det är önskeväder i dag! Jag skulle önska vi kunde jaga
i stället för att gå på denna stråt i dag.»

»Du säger något som jag ock gått och tänkt på,» blef
Moilainens svar, »ty rätta älgtiden är nu inne. Jag är säker
om att du och jag icke skulle gå förgäfves, om vi finge gå
efter djuren. Men nu få vi gå efter norrmännen och de
fördömda danskarna, men det är roligt det ock. Framåt!»

Några timmar därefter antydde Bokko, att något vore
å färde; männen stannade och lyssnade. Moilainen gick dock
snart framåt, under det han hviskande sade till sin kamrat:
»Vi äro ej långt från målet; det är någon af hålldet *, hun-
den vädrar.»
* Utpost
Och så var det, ty snart därpå varsnades en man lutad
mot sin bössa stående på en hög sten med ansiktet vändt
mot de ankommande. Dessa gingo fram till honom utan
att blifva anropade.

»Jag kände igen er,» sade han, »därför anropades ni
icke. Skynda på nu, ty männen där nere i dalen rådpläga
nu som bäst om hvad de skola företaga. Du har varit länge
borta, Moilainen,» tillade han. »De där nere ha undrat
på dig.»

Utan vidare ordande togo våra vandrare vägen ned i
dalen, där de snart träffade dem de sökte.

Det var ingen talrik samling som tedde sig för svåg-
rarnas blickar, då de nalkades platsen där folket stod:
blott trettio å fyrtio bönder och ett halft tjog finnar stodo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgpmakkran/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free