Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på en skuggfri kulle nära älfven, bönderna i en grupp och
finnarna för sig i en annan. Ett svagt utrop undföll Moi-
lainen då han såg Bergfinnen bland dem. Han talade ifrigt
med de kringstående, höll upp sin genomskjutna hand och
utfor i hotande ord mot norrmännen. Vid Kauttoinens och
Moilainens ankomst höll han upp och hälsade dem. Likaså
de andra finnarna och bönderna, hvarpå de tillspordes, hvari-
från de kommo och hvad nyheter de medförde.
Kauttoinen berättade hvad som händt honom. Alla
beklagade olyckan och förundrade sig öfver att ett parti
af norrmännen tagit en sådan omväg och sedan försvunnit,
ty i dalen utefter den allmänna vägen hade den mindre
flocken icke varit synlig. Detta väckte oro hos finnarna,
som fruktade att detta var en särskild afdelning som hade
till ändamål att plundra finntorpen. Lyckligtvis hade denna
flock, efter Hämäläinens utsago, blifvit illa tilltygad af honom
och hans folk. Det vore därför möjligt att norrmännen
vändt om. Man beslöt dock i samråd med bönderna ut-
sända spejare för att få visshet om saken.
Nu tog böndernas hufvudman till orda. Han ville nu
höra allas råd hur de borde gå till väga för att afvärja den
skada som snart skulle träffa dem alla då danskarna åter-
komme från Fryksdalen. Ty att de hittills lämnat de fattiga
östmarksbönderna i fred, komme sig endast däraf att de
först ville plundra dem på återvägen. Att så skulle ske
vore gifvet, ty något allvarsammare motstånd visste de nog
att den fåtaliga befolkningen i denna trakt ej kunde göra
dem. Och misslyckades de i den stora bygden, skulle de
säkert hämnas detta på skogsborna nära deras väg. »Veten
I någon bot, så sägen det!»
Det blef länge tyst tills slutligen en af bönderna tog
till ordet. Så få som de vore, sade han, kunde de ingen-
ting uträtta mot den stora öfvermakten. Men kunde de få
hjälp nedifrån bygden, så nog ville han för egen del våga
allt för att försvara både sitt och de andras hem. Nu vore
de församlade så många man kunde räkna på, och man
borde hålla hop tills man fått bud från dalsocknarna om hur
norrmännen foro fram där. En man borde skyndsamt söka
fram till bygden för att skaffa hjälp, ty skulle man kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
