Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svårigheter på den obanade vägen. Ju närmare de kommo
gränsen, dess svårare blef den. Den mängd kreatur de tagit
och de tungt lastade hästarna kunde ej drifvas fram med
någon större hastighet.
Vid middagstid kom bud till folket vid sundet, att för-
truppen vore i antågande. Alla förfogade sig genast till
sina poster. Snart låg en man väl dold vid hvarje träd
som skulle falla. Detta måste ske med den allra största
varsamhet, på det ingen olycka måtte inträffa. Detta in-
sågo ock väl de vid trädfällning vana. skogsborna. Faran
var därför icke stor. Till trädens fällande voro alla som
hade yror afdelade. De åter som hade bössor skulle lägga
sig ned bakom bråten när den blifvit färdig.
Man hade nätt och jämnt hunnit afsluta anordningarna
då fiendens blänkare blefvo synliga. Truppen bestod af
några ryttare med ett par norska bönder som spejare fram-
för sig. De sigo sig noga omkring och hoppade och stam-
pade på bron för att pröfva den, och så ropade de på en
ryttare att pröfva. Det gick förträffligt, ty både ryttaren
och de två spejarna kommo oskadda öfver. De ropade nu
på dem som kommo efter, att allt vore väl, och fortsatte
därpå vägen framåt.
Hufvudtruppen gjorde sig ingen brådska. Man pratade
med hvarandra och gjorde sig lustig öfver svenskarna, som
varit så dumma att låta sig öfverraskas och ej besatt ett
sådant pass som detta.
Under tiden hade bönderna och finnarna med spända
blickar följt fiendens minsta rörelser, alltjämt i förhoppning
att han skulle fortsätta marschen utan att märka bakhållet.
Denna förhoppning slog dock fel, ty då två ryttare redo i
bredd öfver bron sviktade och brakade den, hvarvid ryttarna
häftigt ryckte sina hästar tillbaka och uppgåfvo höga var-
ningsrop.
Då ljöd från Pavo den öfverenskomna signalen, därpå
några raska yxhugg och så braket af fallande träd. Två,
tre skott från finnarna dånade med detsamma, och ryttarna
föllo öfver hvarandra. Braket och dånet af de fallande
träden blandades med smällarna af skott på skott från de
nu anryckande fienderna, tills allt plötsligt blef tyst igen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
