Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De rände som stollar, och sköto åt mig gjorde de så kvistarna
rök om mig. Ooch så kom de springande i en rad ditåt jag
låg; men då tog jag till fötterna, och nu är jag här och
har sett, att det ryker allestädes därnere i bygden.»
»Vi må skynda, Moilainen,» sade Pavo. »Per, du blir
hemma och gör hvad Gretti säger dig! Men hvad linkar
du efter?» — »Ah, det är just ingenting.» — »Något måste
det väl vara efter dina byxor äro genomdränkta af blod,»
sade Moilainen. »Af med dem!» — »Asch, det är bara en
af danskarnas kulor som de sände efter mig; den tar jag
nog reda på själf.»
»En af danskarnas kulor?» inföll Pavo; »hur fick du
den? Jag förbjöd dig ju att gifva dig i strid.» — »Ja, det
var icke jag, det, det var de,» sade Per. »Men jag slet mig
allt ifrån dem, jag,» tillade han triumferande. — »Du har
sett danskar förr, du. Du står här och spinner ragg, du.
Du bar varit med Bogfinnarna ute vid skansen!» — »Det
var icke mycket det,» tyckte Per. »Vi slogos litet grand
med några spejare.» — »Och du blef fången?» — »Det var
blott en liten stund; kamraterna slogo mig lös.» Och
åter flög ett triumferande leende öfver Pers breda ansikte,
och det glimmade till i hans små ljusblå ögon då han sade:
»Ni tänker gå ifrån mig, ni?»
»Ja, det tänka vi. Men först af med byxorna!» Nu
hjälpte ej att Per gjorde grimaser. Moilainen gjorde pro-
cessen kort, hvarpå han sade till Pavo: »Hit med vatten!
Byxan sitter fast i torkad blod.»
Pers byxor voro snart öfverspolade med vatten, och
själf ryckte han dem af sig. »Satans pojke!» sade Moilainen;
»han har en grof kula i tjocklåret. Låt se,» och så trefvade
han på andra sidan låret. »Jo, här sitter kulan, strax innan-
för skinnet. Och med den har du gått sedan i går!» Pavo
undersökte också såret och såg hvar kulan satt. Utan att
vidare orda tog han fram sin nyslipade knif, gjorde ett par
snitt och klämde ut kulan, då blodet strömmade från båda
hålen.
Per sade ingenting under det kulan uttogs; men då
Pavo lade henne på bänken tog han henne och synade henne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
