- Project Runeberg -  Pavo Makkran. Bilder från finnarnas lif under Krabbe- och Gyldenlöwe-fejderna i Vermland /
135

(1896) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: Einar Torsslow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller hållet, som de då kallades, utställdes två och två. Då
turen kom till finnarna blef deras plats högst upp på berget.

»Här stanna ni. Samla ihop ved till ett stort bål. och
skaffa er torrved som brinner bra och tänder fort. Tänd
bålet så snart ni märker fienden och drag er litet tillbaka.
Och bruka edra bössor och yxor ifall han tränger på. Edra
skott höras ej till skansen, men röken från bålet skall under-
rätta kommendanten, att fienden är på väg att kringgå sjön
för att omringa honom. — Förstå ni, hur jag menar?»
— »Ja!»

»Löpen nu icke bort, om ni få se danskarna, utan att
ha hälsat dem välkomna med edra kulor, och hållen dem
ifrån er så länge ni förmå. Ni få hjälp af oss där ner-
ifrån, om vi ej samtidigt bli angripna. Mot öfvermakten
må ni rädda eder så godt ni kunna. Krut och bly har ni
fått. Håll eder vakna!»

Utan att orda om hvad man sagt dem lämnade våra
finnar sina säckar och bössor åt Bokko, som redan nu var
så långt kommen, att man kunde förtro sig åt hans vak-
samhet, och drogo ibop ris och torrved till ett ansenligt
bål. »»Den mannen,» sade Moilainen skrattande, »talade nog
bra, men då han bad oss tända bålet hastigt när vi hörde
fienden komma, tänkte han icke på att det går tid åt att
få eld och torrveden tänd. Dock skall vårt bål bli hastigt
tändt; jag har redan funnit hvad vi behöfva.»

Mellan några stenar hade Moilainen upptäckt en djup
grop. I den gjorde de eld och dolde den med en liten mur
och några stora mossflak. Snart brann elden med full låga
utan att skenet ens på ett litet afstånd syntes.

»Vi slå oss ned här, äta och hyila. Hämta gevären
och säckarnal» Moilainen var rapp, ty han längtade efter
båda delarna.

»Sof nu! Jag går bort till Bokko med hans kvällsvard
och stannar där,» sade Pavo.

Vid midnatt väckte Pavo sin kamrat, och mot dag-
ningen blef återigen Pavos tur att posta, medan Moilainen
lagade frukosten. Då Pavo intagit sin post kom mannen
som på aftonen utställt manskapet för att tillse sina poster.
»Ingenting passerat?» sporde han. »Men här luktar rök!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgpmakkran/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free