Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Har ni haft eld?» — »Vi ha eld,» blef Pavos svar. »Hvar?»
— »Sök!» — »Finner ingen, ser ingen,» sade han förvånad.
Pavo klargjorde saken. »Bra,» sade han, »ni äro be-
stämdt duktiga spejare; jag vill se er tillställning.» — »Och
kanske smaka på vår gröt som nu bör vara färdig.» — »Ja
men, varm mat, det vore just något nu efter denra långa
natt.» Ett starkt hväsande »tist», vanligt hos finnarna, fram-
kallade Moilainen, och med honom gick mannen. »»Sköntl!»
sade han då han återkom till Pavo; »det där var något som jag
skall komma ihåg då jag åter är ute på sådana här nattposter.»
»God dag och tack för länge sedan!» sade Pavo då det
under tiden blifvit så pass ljust att han kunde se mannens
anletsdrag. — »God dag!» sade äfven denne och såg frå-
gande ut. »Känner du mig?» — »Ja, men det var just ej
i går vi träffades. Det var strax efter förra kriget en natt
i skogen under snöstormen. Ni var ryttare då. Den natten
var sämre än denna.»
»Å, är det du som gaf oss värme och visade vägen
sedan?» — »Jo, den ena af spejarna.» — »Och du kunde
känna igen mig! — Nu minns jag ock dig, men du var
fasansvärdt mager och blek då.» — »Det är annorlunda nu.»
Pang, pang, pang!
»Ah, nu vaknade danskarna!»
Bomb, bormb, bomb!
»Där fick ni svar från skansen. Adjö!» Därmed sprang
väbeln nedåt vaktkedjan. Genast han var försvunnen kom
Moilainen för att intaga Pavos plats. »Ät nu! Kanske få
ock vi något att göra,» sade han och såg om flintan på sin bössa.
Oafbrutet fortforo kanonerna att dundra så väl från dan-
skarna som från skansen. Men vid vaktkedjan i skogen var
allt tyst och stilla; intet störde tystnaden i skogen.
Det led mot aftonen. Moilainen hade gått en bit fram-
för vaktkedjan för att spana då Pavo, som tyckte han
dröjde länge, ifrigt lyssnande efter honom. Plötsligt rass
lade det litet i buskarna; här kom han i fyrsprång. och
Bokko började morra.
»Vi ba dem snart här,» sade Moilainen och tog skydd
bakom en fura, där några buskar fullkomligt dolde honom,
oaktadt han stod upprätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
