Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Finnarna voro nu så nära, att de, ledda af Bokko, kunde
följa fienden i språngmarsch, och redan före middagen voro
de honom så nära, att de hörde kreaturens råmande. Plötsligt
stötte de på två af kaptenens spejare, som underrättade
dem att han vore i antågande, och rådde dem att invänta
honom och hans folk, emedan fienden vore så manstark, att
finnarna mot honom ingenting kunde uträtta. Det vore
mest norrmän i flocken, sade de, och många hade bössor.
Några fångar hade spejarna icke förmärkt.
» Hälsa kaptenen från oss, att vi skynda förut till någon
fördelaktig plats, där vi skola uppehålla fienderna tills han
hinner upp dem.»
Alla Pavos män voro nu mycket ifriga att kringgå fen-
den, ehuro de väntade sig ett styft arbete, då de måste böja
af långt mot öster för att icke varsnas af hans spejare.
Efter en timmes språngmarsch voro de utställda på en furu-
mo, där de grofva, sekelgamla träden stodo nära hvarandra
och jämte den höga ljungen gåfvo godt skydd. Pavo skulle:
visserligen. önskat en gynnsammare ställning, men de hade
löpt långt uog och ville nu se fienden. Passade den ej,
kunde man alltid draga sig tillbaka. För kaptenen skulle
dock platsen vara bra, ty soldaterna slogos helst på jämn
mark.
Må vi försöka då,» sade Pavo; »men nödgas vi draga
oss tillbaka, så söken hålla linien, och bli vi sprängda, sam-
las vi på bergkullen ni se där väster ut. Stilla! De där
fånga vil» hviskade han då två män med bössorna på axeln
kommo sakta gående, under det de noga sågo sig för och
stundom läto blickarna spana utefter marken.
»Ah,» hviskade Moilainen, »de där karlarna äro ej första
gången i skogen de. Nu må Hikkonen och Kruggen se sig
för, ty. åt dem gå de.»
En ändlös minut förflöt innan männen hunno nära de
lurande finnarna. Men då frasade det till i ljungen, och
som genom ett trollslag voro de omringade af de. tillskyn-
dande finnarna. Inom några ögonblick var striden slut och
de norska spejarna bundna.
Blixtsnabbt hade finnarnas anfall skett, men lika snabbt
hade den ene af norrmännen afskjutit sin bössa och därmed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
