- Project Runeberg -  Pavo Makkran. Bilder från finnarnas lif under Krabbe- och Gyldenlöwe-fejderna i Vermland /
161

(1896) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: Einar Torsslow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Han hade då han kunnat icke velat taga Hämäläinens lif,
och därför borde han nu heller icke inblandas i saken.

»Jag ville gärna ut och se till att få något ur skogen
som duger äta,» sade Moilainen dagen därpå till svågern.
»Tror du din hund följer mig?» — »Helt säkert gör han
det, då ban ser du har bössa och don. Han är lika tokig
i jakt som du,» sade Kauttoinen leende. »Ni båda passa
bra ihop.»

»Kan han följa det spår man visar honom?»

» Helt säkert. Säkki är en bra hund och har gjort mig
goda tjänster. Det är icke så litet vildt han hjälpt mig
skaffa till huset. Se på tallen min! Där är en björnskalle
till sedan du var här sist, och den har jag att tacka hun-
den för.»

»Hej, Säkki!» sade Moilainen då han hängt på sig sina
don" eller kruttyg och hade bössan på axeln; »vill du följa
mig åt skogen, så kom hit.» Hunden kom med krypande
steg och viftande svans och räckte villigt fram sitt hufvud
mot det koppel Moilainen höll fram.

»Jag visste det,» sade Kauttoinen. »Blif nu ej för länge
borta, utan kom snart åter! Finna ni ej på något stor-
vildt, fågel finna ni säkert.» — »Ja, kom snart åter!» sade
äfven Moilainens syster då han aflägsnade sig. »När få
vi vänta dig?» — »Vet ej. Vänta icke! Jag kommer då jag
kommer; farväl!»

——————————




20. Bergfinnen anar oråd.

När Pavo afskurit Bergfinnens band och lösgifvit honom
samt tillkastat honom en bit bröd aflägsnade han sig, Han
hade knappt försvonnit förrän Hämäläinen hastigt, hasti
gare än någon kunnat förmoda, rätade upp sig och sakta
förfogade sig från den plats där han utstått ett så skymfligt
och grymt straff. Att skälmen skulle kunnat röra sig efter
en sådan medfart synes nära nog otroligt; men våra finnar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgpmakkran/0173.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free