Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af sig själf, ty de som utkräft hämnden skola ej tala därom.
Låt oss gå.»
»Du har rätt i hvad du säger, Jossi; men nu vet jag
ett sätt att underrätta Hämäläinens släktingar om hans död
utan att röja oss. Vi bära liket till hans koja. Gifvet är.
att hans söner veta om bans tillhåll, och då han ej kommer
hem skola de söka honom.»
»Onödigt! säger jag ännu en gång; men är det så du
ändtligen så vill, så nog hjälper jag dig. men skynda då
på, tiden lider!»
En tinnme därefter var arbetet fullgjordt. Den döde
Hämäläinen låg på sin bädd i kojan, och dörren var stängd
för att afhålla rofdjuren. På dödsstället stodo åter Pavo
och Jossi, den förre sysselsatt med att drifva in pilarna
i furan i deras förra hål. Sedan detta var gjordt lämnade
de platsen.
»Ett otäckt arbete det där!» sade Jossi, sedan de van-
drat en stund. »Men nu är det gjordt; jag vill ej mer
tänka därpå. Men hvaråt går du?» — »Följer spåren efter
dem som gästat skogen och lämnat ett sådant minne efter sig.
Men jag vill nu ej följa dem längre. De gå mot norr ser jag
nu, och det var detta jag ville veta. Nu gå vi till Gretti!»
Det var full skymning innan de hunno till stranden
midt för holmen. Först efter Pavos andra signal hörde de
det rassla ute på holmen, och efter en tredje blef Gretti
synlig stakande flotten betänksamt mot stranden. Bokko
uppgaf ett gnisslande för att betyga sin glädje då han såg
sin matmor, och nu blef det raskare fart på flotten.
»Gudskelof ni äro här igen! Jag har varit så orolig
för er. Hvar har ni varit denna långa dag?»
»I skogen,» sade Pavo glädtigt. »Hvarför har du varit
orolig?»
»Kom först hit på flotten och låt oss fara till vårt läger,
skall du få höra att jag haft anledning vara orolig både för
er och mig.»
»Sätt dig bredvid Pavo,» sade Jossi och tog staken
hvarmed flotten framdrefs. »Prata nu ni båda; jag hör på
och skottar (skjuter) totten framåt under tiden. Börja nu!»
— »Å, nog är det snart sagdt,» sade Gretti i lugnare ton.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
