Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ung och äfventyrslysten som han i grunden var, och
fastän finnblodet stundom rann trögt i hans ådror, hade
han alltid den tanken till hands att han när det föll honom
in kunde vända om till skogarna och de sina igen.
Så bar det af söder ut. Det var de gamla fienderna,
danskarna, som åter vållat bråk och bekymmer. Att börja
med fann Matti sig road af färden, ehuru han alltid fick
arbeta medan de andra hvilade. Hans vagn var jämt om-
ringad af ryttare med deras hästar, och aldrig tyckte de Matti
och hans hjälpare arbetade fort nog. Äfven under nätterna
fick han stundom arbeta, men så erhöll han allt emellanåt
goda ord af grefven som gjorde, att han glömde mödan och
tog dagen som han kom. Och allt längre och längre bort
kom man, tills grefvens fana hann skånska slättbygden, där
konungen själf med en betydande krigshär befann sig. Det
var ett nytt skådespel för den från skogarna komne finnen.
Väl hade han sett stora hopar af krigare däruppe vid skansen
men detta hade i förhållande till hvad han nu såg varit en
obetydlighet. Han kände sig ensam i denna samling af
obekant folk och tänkte på sin hembygd, då han på en
gång fick höra sitt modersmål talas högt och frimodigt. Det
var en trupp ryttare som suttit af och nu stodo och sam-
talade. Utan att tänka på hvad han gjorde gick Matti fram
till dem och hälsade dem på samma språk som de talade.
Han erhöll genast svar och frågor hvarifrån ban var och
hvad han gjorde här. I detsamma måste ryttarna sitta upp
igen, men en af dem tillropade honom, att han på kvällen
skulle taga reda på honom.
Och till kvällen längtade Matti mer än en gång under
dagens lopp, ty det föreföll honom mycket besynnerligt att
en så stor skara finnar kunnat samlas här utan att han
förut sett någon enda ibland dem, oaktadt han genomvandrat
största delen af finnmarken. Om den saken talade han med
en af grefvens ryttare.
»Å, begriper du inte, din skogsräf, att det är ryttare
från Finland som konungen tagit hit! De äro föröfrigt rik-
tiga djäflar att slåss, och icke äro de några änglar i kvarter
heller. Slå dig icke i slang med dem. Du kan allt bli
bränd ändå.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
