- Project Runeberg -  Pavo Makkran. Bilder från finnarnas lif under Krabbe- och Gyldenlöwe-fejderna i Vermland /
218

(1896) [MARC] Author: Gustaf Schröder With: Einar Torsslow - Tema: Värmland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som de därintill gränsande norska skogarna. För mjölet
skulle ban häl... Längre kom ej Per i sin redogörelse
för resan, ty Bokko hoppade upp och ref på dörren under
ett ilsket gläfsande och började därpå strax häftigt skälla.

Männen — ty nu snart var Per karl — grepo sina bös-
sor och skyndade ut. De varsnade genast ett par män som
syntes nere i sveden och nu kommo rätt åt pörtet. De gingo
långsamt vadande i snön med skarbågar på fötterna och
voro obeväpnade, det vill säga de hade inga bössor.

»Svenska bönder!» sade Per.

»Lägg upp bössorna!» sade Pavo och räckte Per sin,
»de där äro icke farliga för oss» Per gjorde så, men ned-
tog björnspjuten och satte dem nära dörren. Gretti hade
slutat väfva och stod nu och betraktade de ankommande,
som långsamt nalkades.

Bokko hade på tillsägelse slutat skälla, men stod med
resta hår och gnistrande ögon, färdig att vid första anma-
ning försvara hus och hem. Främlingarna gingo långsam-
mare då de kommo närmare pörtet: de sågo finnarna utan-
för och bredvid dem den ilskna hunden.

Efter någon tvekan hälsade de och frågade, om hunden
vore folkilsken.

Vid Pavos svar att de intet hade att frukta gingo de
raskare. Pavo bad dem gå in, och då kom ärendet fram.

De hade gått hit, sade de, för att tillbyta sig råg
mot ett stycke vadmal och ett par liar, hvilket de trodde
Pavo skulle behöfva. »Du måtte ha bott länge här på sko-
gen, du, som har det så bra i ordning och så stora svedjor.»

Härtill svarade Pavo ingenting annat än att råg hade
han mycket obetydligt; men ville karlarna taga björnkött
i utbyte mot hvad de utbjödo, vore han villig därtill. Och så
blefvo långa underhandlingar, tills bytet blef aftaladt och
Gretti bjudit bönderna på hvad huset förmådde, bestående i
kokta rofvor med björnkött. Då Pavo därtill lade något tobak,
blefvo bönderna meddelsammare, och så var man inne på
talet om den svåra tiden och ofriden. Bönderna vore för-
drifna till skogen, deras hem brända och nästan allt deras
foder och spannmål borttaget. De sågo sig ingen utväg att
uppehålla sig öfver sommaren, om ej freden inträdde. Skat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:35:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sgpmakkran/0232.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free