Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har jag tänkt, att vi måste taga en liten omväg till ett par
ställen från vår rätta kosa. Jag ämnar mig till Gräsmarkin-
garnas skans vid Ryttarbacken. Det kan vara godt för fän-
riken att få veta hur de ha det, och sedan vill jag se till
Jossi vid Kymmen. Gå vi så raskt som hittills, hinna vi
fänriken på samma tid som om vi gått vår jämna gång. Nu
äta vi»
Per var icke färdig med sin middag då hans kamrater
axlade sina kuntar. men måste sluta och följa dep fortfär-
dige Pavo.
»Vi gå på känd stig, sade Matti en stund därefter:
»få se om vi finna bron vi slogo här för länge sedan. Minns
du det, Pavo?» — »Visst minns jag det, Matti. Det var
svåra tider då som nu, men vi voro unga då.» — »Asch, vi
äro unga ännu. Här ligger ju granen kvar! Måhända har
ingen människa gått öfver älfven här sedan sist vi voro här.»
— »Kan hända.»
»Framåt!» sade Pavo då de efter mörkningen gingo ge-
nom den stora byn i Treskog. »Här är mörkt i aila hus;
vi kunna ej stanna här; vi måste gå.»
Den ljusa vårnatten lade intet hinder i vägen för deras
vandring. Det gick allt fort fram genom skogar utan stig,
tills de hunno en med glest växande furor. Där stannade de
liksom på kommando, alla på en gång, och där stodo de orör-
liga som bildstoder några ögonblick. Då nickade Pavo åt
Per, som därvid i all bast afkastade sin börda och tog sin
bössa ur hölstret. Några ögonblick därefter stod han stilla,
men så tog han ett par väldiga språng, och så stod han
stilla igen, under det hans blickar sökande ilade från fura
till fora, där några sakta knäppningar förrådde att där fanns
hvad Pers blickar sökte.
Några språng till, och Per låg framstupa i den höga
ljungen.
Ett tyst skratt ljöd från Mattis lippar, men i detsamma
sköt en blixtrande eldstråle ut från Pers bössa, åtföljd af
en svag smäll. »Han har tagen inne,» sade Matti, under
det Per sprang framåt ljungåsen och snart återvände med
en bloddrypande tjäder.
»Godt!» sade Pavo; »den behöfde vi. Du gjorde din
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
