Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trind och lat, och söka ville han ej vidare. hvarför vi drogo
upp till Johannes och sätern.
Härifrån hörde vi Kalles hundar drifva långt mot norr.
Det gick med påstick, och för att ej skada Kalles jagt be-
slöto vi hvila en stund tills den var slut. Magnus krång-
lade upp låset till en liten torftig säterstuga, gjorde upp
eld, och så lade vi oss och somnade.
När vi vaknade hördes Kalles hundar ej till, hvarför
vi först åto en bit och sedan släppte våra hundar. Solen
visade nu öfver middag; så långt var det lidet. Icke förty
fingo hundarne strax upp, drefvet kom i gång och fortgick
med några tappt tills kvällen blef mörk, utan att vi, ehuru
vi gjort vårt bästa, lyckats få lossa ett enda skott. Så slu-
tade den dagen, om hvilken vi gjort oss så stora förhoppningar.
Jägaren är dock icke ovan vid motigheter; vårt mod var
långt ifrån borta. Med raska steg togo vi kosan mot vårt
tillfälliga hem, och komna i närheten deraf, sågo vi det lysa
klart från Jägarsalens fönster.
Omkring bordet funno vi Kalle, Studenten och vår
värd, Store Johannes. De hade glasen framför sig och voro
synbarligen vid bästa lynne. »Hurra! Hurra! Der ha vi
dem!» utropade de. »Välkomna! Hur har jagten gått för
eder?» — »Dåligt.» — »Slå er ned och fyll glasen; berätta
sedan!» Ja, det var snart gjordt. »Hur har det gått för
dig, Kalle?»
»»Ungefär lika bra som för er. Räfven jag sköt på
tappade hundarne bort; då blef jag arg och gick hem. På
vägen fingo hundarne upp en hare. Nå, nu skall jag väl
taga revanche, tänkte jag och lunkade af dit der jag visste
haren skulle komma öfver vägen; men innan jag hann fram,
hvad tror ni hände? Jo, small gjorde det, och så ropade
den fördömde Studenten Alles tod!»
»Hurra för Studenten!» ropade vi nu; »den gången
gjorde du det bra!» — »»»Ja, det sade jag er ju i morgse.
Ni kunde ha väntat tills jag blifvit färdig, skulle jag skjutit
mycket harar åt er, ty nu har det ändtligen blifvit jagt-
väder, som en jägare kan gifva sig ut i. Skål! I morgon
skall ni få se på annat.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
