Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu kom L. med vattnet. »Flytta sig, så jag slipper in,»
sade han till W., och så gjorde denne, men lika fullt stod
L. kvar och tittade. »Hvad gapar du på?» sade W. L. teg
och stod stilla. Slutligen sade han: »Hvad är för sattyg
under britsen ?» Både W. och jag tittade ditåt och brusto
ut i skratt. »Är du rädd för några lysvedstickor?»+ Nu
klef L. öfver tröskeln och sade: »Ja, en kan tänka på något
svårt när en går i skogen om natten och har gamla käringar
med sig.» — »Såå,» sade W., »du tyckte ej om följet, L.;
men icke behöfde du vara rädd för ett par förmultnade
spånor för det. Sätt nu på kaffepannan och se glad ut, L.!
I dag skall du se, att jagten kommer att gå bra för oss.»
L. mumlade något för sig sjelf, och det betydde så
mycket som att jagten skulle gå allt annat än bra.
»Hvad var det mor Fjelling talade med dig om?» frå-
gade jag W. »Jag hörde hon nämnde björn.» — »Ja, hon
talade om, att björnen slagit flere kreatar i Skillingsmarks-
sätrarne, så folket är uppskrämdt och talar om att gå skall
efter björnarna, ty de tro, att det är flera. Men se, der
flyger en morkulla öfver valln!»» Den såg jag och strax
derpå en till; ingen af kullorna lät höra det vanliga vår-
ljudet, utan de flögo tysta. »Det är ungar,» sade W., »som
äro ute och lära sig flyga. Jag går nu och ställer mig der
de flögo öfver, i fall de skulle komma åter. =L.,» sade han,
»när kaffet är färdigt, så släpp hundarne, så de taga upp
under det vi dricka.»
Då W. intagit sin post nere i vallkanten, såg jag genom
den öppna dörren en morkulla flyga nära stugan, hvarför
jag gick ut för att vakta på den, och der stod jag och vän-
tade.
Under det vi varit inne i stugan hade det börjat dagas,
och nu var så pass ljust, att jag kunde se hela sätern och
dess omgifningar. Vallarne sluttade mot väster, och nedom
dem vidtog ett mörkt skogshult, som begränsades af en
tämligen stor tjärn, hvilken i den dunkla belysningen såg
trollsk ut. För öfrigt såg man blott skog: inga svedjor eller
= Lysved kallas i förruttnelse stadda alvedsspånor, hvilka vid en
viss grad af fuktighet lysa med ett fosforiskt sken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
