Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Så hade ungefär en vecka gått. Jag satt tidigt en
morgon och läste med hög röst så det sjöng i den stora
skolkammaren, då jag plötsligt hörde någon stampa på trap-
pan och vrida om låset: det var förvaltaren.
»Åh, är du redan uppe och läser! Det var reelt gjordt
af dig. pojken min; men icke behöfver du väl börja så här
tidigt; klockan är icke fem ännu. Hvarför gör du så?»
»Jo, jag vill ut, ut åt skogen. Jag vill läsa undan så
jag får någon ledighet.»
»Jaså, är det den saken,» sade han leende; »det passar
bra det. Jag kom just nu för att tala med dig om en jagt-
tur. Saken är den, du, att jag måste resa öfver till Kyms-
berg i dag. Vill du möta mig i morgon kväll vid Kym-
sjöns norra ände, vid Timbonäs? Der har ingen jagat på
två år, eller sedan jag var der sist. Der jaga vi en dag,
och sedan jaga vi hit hem till Helgeboda. Du skall då
taga alla tre hundarne med: Jäger, Diana och Stille. Till
Eken hittar du, och sedan får du fråga, om det fins någon
stig som bär öster ut, ty öster ut skall du gå hela tiden
och litet på norr, så nog hittar du. Du ser alltid Kymmen
från Abborrhöjden, och icke är det heller så långt, ett par
dryga mil, just som till vår kyrka, och det är ju icke så
farligt. Jag får gå dubbelt så långt jag, om jag ej får båt
öfver ’Tren och från Hundviken. Vill du?»
»Ja!» Jag ville så gerna, så hjertat bultade med hör-
bara slag. »När skall jag gå hemifrån?» — »Åh, i morgon
middag, jag tänker det blir lagom. Läs på till dess! Litet
matsäck skall jag säga till om. Om jag kommer sent i
morgon kväll, så bry dig icke om det, utan gå och lägg
dig! I stugan vid sjön mötas vi, och dit kommer jag ro-
ende. Adjö med dig! Har du några penningar?» — »Nej.»
— »Tag då denna med dig, ifall det behöfs.» sade han och
gaf mig en tjugufyraskilling.
Hvad jag var glad! En bit följde jag förvaltaren på
väg och återvände med föresats att läsa på. Men det var
alldeles omöjligt: bokstäfverna dansade som galningar, af
dem blef barar, hundar, fåglar, löfdungar, stigar, hagar och
gud vet allt. Det var ogörligt att sitta stilla; ut måste jag,
och ut bar det och ned till drängstugan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
