Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Förfar man så, som här förut är sagdt, med
rudor, gärs och abborre, äro de i den ordning
de nämnts i stånd att lefva natten lång och där-
utöfver. Löjor, elrizor samt sikyngel äro för små
att påagna på antydt sätt, dem måste man fästa
på kroken genom att träda den i dem, men van-
ligen äro de redan förut döda, och då gör man dem
icke illa .:med kroken.
På försommaren och omkring midsommar
samt därefter, tills hösten gör sitt inträde och
vattnen afsvalna, får man flere sorters fisk på
långrefven, om man lägger en del af den grundt
och en del närmare sjöbotten och allt som man
lägger den djupt benämnes den olika:
Högt i vattnet för gäddref |.
2 å 3. meter djupt sbborret | flötref
djupare gösref och
vid botten ål- och lakref
Gäddrefven agnas med nors, mört, rudor, gärs,
abborre och löjor.
Abborrefven agnas med elrizor, löjor, små
mört, nejonögon eller sandödlor och oftast med
daggmask. .
Gös- och ålrefvar med samma agn. =.
För id och sik lägges i en del vatten också
en särskild ref, hvarom mera längre fram.
I sammanhang med långrefsfiske bör nämnas
något om
b djupref.
Agnfiske.
Att till ett tillräckligt antal meta upp små-
fisk är ett tidsödande göra, ehuru det är nöjsamt
nog, då det slumpar till, men det är icke så ofta
det gör så.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
