Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
kostnader, begåfwo sig furstinnorna ut på sin långa
resa, ty Ardennerna lågo långt borta, utom gränserna
för hertigens wälde.
Med sin manliga drägt tycktes Rosalind (eller
Ganymed, som wi nu måste kalla henne) hafwa iklädt
sig äfwen manligt mod. Den trogna wänskap,
Celia hade ådagalagt, då hon åtföljde Rosalind så
många tröttande mil, gjorde, att den nya brodern,
för att wisa sin tacksamhet för denna werkliga
kärlekstjenst, ständigt wisade sig munter och glad,
likasom hade hon i werkligheten warit Ganymed, den
raska och trofasta brodern till den täcka landtflickan
Aliena.
När de ändtligen kommo till Ardenner-skogen,
funno de icke längre de passande härbergen och det
goda bemötande, wid hwilka de förnt blifwit wana
under sin resa; när de sålunda blefwo i behof af
föda och hwila, erkände Ganymed, som hållit sin
syster wid godt mod genom gladt skämt och träffande
anmärkningar under hela wägen, för Aliena,
hurusom han nu wore så utmattad, att han lätteligen
skulle kunna glömma sin manliga drägt och gråta
som en qwinna, hwarpå Aliena förklarade, att hon
icke förmådde taga ett steg widare. Ganymed sökte
dock att åter påminna sig, hurusom det wore en
mans skyldighet att stödja och trösta en qwinna
såsom det swagare kärlet, och för att wisa sig modig
inför sin nya syster, yttrade han: ”Upp, war wid
godt mod, min syster Aliena; wi äro nu wid slutet
af wår resa i Ardenner-skogen.” Men den låtsade
manligheten och det tilltwungna modet skulle icke
länge upprätthålla dem, ty, ehuru de woro i Arden-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
