Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
hans ynnest, erbjuder jag honom detta wånstycke;
om han will gå in derpå, godt! Will han det icke,
så farwäl!” ,
Oaktadt Bassanios’ råd, ty, i trots för allt hwad
juden sagt om sina wänskapliga afsigter, wille denne
icke, att hans wän skulle utsätta sig för en sådan
fara för hans skull, undertecknade Antonio till slut
förskrifningen i den tro, att alltsammans wore (såsom
jnden sade) endast ett skämt.
Den rika arftagarinnan, till hwilken Bassanio
friade, bodde nära Benedig på ett ställe, wid namn
Belmont; hon hette Portia och war till själens och
kroppens egenskaper icke i något hänseende underlägsen
den Portia, som war Catos dotter och Bruti gemål.
Sedan Bassanio på detta sätt blifwit försedd med
penningar af sin wän Antonio, som satt sitt lif på
spel derför, afreste han till Belmont med ett lysande
följe och uppwaktad af en ädling, hwars namu war
Gratiano. Han war lycklig i sitt frieri, och Portia
biföll inom kort att taga honom till gemål.
Bassanio bekände för Portia, att han icke hade
någon förmögenhet, och att hans höga börd samt
ädla anor war allt, hwaraf han kunde wara stolt;
hon, som älskade honom för hans goda egenskaper
skull och hade rikedom nog för att icke behöfwa tänka
på förmögenhet hos sin man, swarade med blygsamt
behag, att hon wille önska sig wara tusen gånger
skönare och tiotusen gånger rikare för att wara
honom mer wärdig. Derefter började den i allt
fullkomliga Portia att sjelf nedsätta sitt eget wärde och
sade, att hon wore en okunnig, olärd flicka, men dock
icke så gammal, att hon icke kunde mottaga under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>