Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
swennerna. Hennes tunga hade en sådan inflytelse
öfwer den obeslutsamme Macbeth, att denne ännu en
gång samlade sitt mod till det blodiga arbetet.
Haan sattade dolken och smög sig sagta i mörkret
till det rum, der Duncan hwilade; men under det han
gick, tyckte han sig i mörkret se en annan dolk med
handtaget wändt mot honom och bloddroppar på
klingan och udden. När han försökte fatta denna dolk,
war det dock ingenting annat än tomma lusten, ett
blott bländwerk, som härledde sig från hans egen upp-
hetsade hjerna och tankarna på det blodiga dådet.
Han blef ändtligen herre öfwer sin fruktan,
inträdde i konungens rum och affärdade honom med en
enda dolkstöt. Just som han begått mordet, log en
af de i rummet liggande kammarswennerna högt
under sömnen, och den andra ropade ”mördare1”
hwilket utrop wäckte dem begge; men de läste en kort bön;
en af dem sade: ”Gud wälsigne oss 1” och den andra
swarade ”Amen !” hmwarefter begge åter insomnade.
Macbeth, som stod och lyssnade till dem, försökte säga
”Amen,” när swennen sade: ”Gud wälsigne oss!”
men, ehuru han hade största behofwet af Guds nåd,
fastnade ordet i hans strupe, och han kunde icke
uttala det.
Åter tyckte han sig höra en röst, som sade:
”Sof icke längre! Macbeth mördar sömnen, den
oskyldiga sömnen, som ger näring åt lifwet.” Äter
ropade det: ”Sof icke längre!” genom hela huset.
”Glamis har mördat sömnen, och derföre skall
Cawdor icke sofwa mer, Macbeth icke sofwa mer!”
Under denna förfärliga lek af sin inbillning
återwände Macbeth till sin wäntande gemål, som bör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
