- Project Runeberg -  Shakespeare-Sagor /
261

(1851) [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

261 -
och icke lemna werlden någon kopia.” — ”Nej, min
unge herre, — swarade Olivia, — så grym will jag
icke wara. Werlden skall få ett inventarium öfwer
min skönhet. Se här: item, twå läppar,
någorlunda röda; item, twå grå ögon med tillhörande
ögonlock; en haka o. s. w. Är ni hitsänd för att
smickra mig?” VBiola swarade: ”Jag ser, hwem ni
är; ni är för mycket stolt; men ni är skön. Min
herre älskar er. Och hans kärlek borde bli belönad,
om ni än wore krönt till skönhetens drottning, ty
Orsino älskar er med dyrkan och med tårar, med rop,
som ljuda kärlek, och med suckar af eld.” — ”Er
herre, — swarade Olivia, — känner fullkomligt
mina tankar. Jag kan icke älska honom, ehuru jag
icke betwiflar hans förträfflighet; jag wet, att han
är ädelboren och af högt stånd, att hans ungdom är
ren och fläckfri. Alla röster förkunna, att han är
lärd, höfwisk och tapper; likwäl kan jag icke älska
honom; det swaret har han fått långt för detta.”
”Om jag älskade er, såsom min herre gör, — återtog
Viola, — skulle jag bygga mig en löfhydda wid er
port och der åkalla ert namn. Jag skulle skrifwa
elegiska sonnetter till Olivia och sjunga dem i
nattens tystnad; ert namn skulle genljuda från kullarna,
och Echo, den lustiga pratmakerskan, skulle icke få
göra annat än ropa Olivia. Nej, ni skulle icke få
någon ro mellan jord och luft, förrän ni hade
medlidande med mig.” ”Ni tycks wilja göra mycket, —
sade Olivia; — hurudan är er börd?” Biola
swarade: ”Utöfwer min lycka, dock är mitt stånd icke att
förakta. ”Jag är en ädling.” — Ogerna lät nu
Olivia henne aflägsna sig och yttrade: ”Gå till er herre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 23 11:46:37 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shakesagor/0275.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free