- Project Runeberg -  Shakespeare-Sagor /
269

(1851) [MARC] Author: William Shakespeare Translator: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

269

för Sebastian, berättade han hertigen, huru han
räddat denna yngling från farorna på hafwet;
sedan han fullständigt omtalat all den wälwilja, han
i sjelfwa werket wisat Sebastian, slutade han sitt tal
med uppgiften, att den otacksamme ynglingen warit
hos honom dag och natt under tre månaders tid.
I detsamma trädde Dlivia ut ur sitt hus, och nu
kunde hertigen icke längre lyssna till Antonios
berättelse, utan utropade: ”Här kommer grefwinnan!
Nu har himmelen stigit ned till jorden; men hwad
du säger, kamrat, det är allt pratadt i fåwitsko.
Denna yngling har i tre månaders tid warit i min
tjenst.” Han befallde nu, att Antonio skulle
bortföras. Men Orsinos himmelska grefwinna gaf snart
hertigen anledning att anklaga Cesario för lika
mycken otacksamhet som Antonio gjort, ty allt hwad
Olivia yttrade, andades ömhet för Cesario, och, när
hertigen fann, att hans page wunnit ett så högt rum
i Dlivias ynnest, hotade han honom med sin
rättmätiga hämds alla fasor. När han skulle gå,
ropade han på Biola att följa med och sade: ”Kom
med mig, gosse! Mina tankar äro mogna för hämd.”
Ehuru det war ögonskenligt, att han i sin rasande
swartsjuka ämnade döma Biola till ögonblicklig död,
fann hon dock mod i sin kärlek och sade, att
hon gerna wille undergå döden, om hon dermed
kunde återgifwa sin herre hans lugn. Men Olivia
wille icke på det sättet förlora sin gemål, utan
ropade: ”Hwart går min Cesario.” Biola swarade:
”Med honom, hwilken jag älskar mer än mitt lif.”
Olivia afböjde likwäl deras bortgång genom den
ljudeliga förklaringen, att Cesario war hennes ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu May 23 11:46:37 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shakesagor/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free