Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
der wid kanten af wattnet en graf med en inskrift, som
innehöll, att här låge Timon, menniskohataren,
hwilken, ”Under det han lefde, hatade alla lefwande
menniskor, och döende önskade, att en pestsmitta måtte
utrota alla, som funnos efter honom.”
Huru wida han ändat sitt lif på wåldsamt sätt,
eller huruwida blott afsmak för lifwet och afsky för
menniskorna bragt Timon till detta slut, war icke
afgjordt; men alla beundrade den passande grafskriften
och öfwerensstämmelsen mellan hans död och hans
lif. Han dog såsom han lcfwat, som en
menniskohatare. Några tyckte sig äfwen finna en assigt
uttalad i sjelfwa det ställe, som han walt till sin
hwiloplats på hafsstranden, der det oändliga hafwet i
ewighet skulle gråta wid hans graf, likasom hade han
föraktat det hycklande och bedrägliga menniskoslägtets
snart aftorkade tårar.
Nomeo och Julia.
De begge förnämsta familjerna i Berona woro
de rika Capulets och Montagues. Mellan dessa
familjer hade det i långliga tider warit oenighet,
hwilken wuxit till sådan höjd af dödlig fiendskap, att denna
sträckte sig äfwen till de mest aflägsna slägtingarne,
ja, till anhängarne och tjenarne å begge sidor, så att
en tjenare hos huset Montagne icke kunde möta en
tjenare hos huset Capulet, eller en Capulet
händelsewis möta en Montague, ntan att hårda ord ochstund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
