Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
299
honom hans kärlek till Rosaline, som icke kunde älska
honom tillbaka, hwaremot Julia både älskade och
war älskad af honom, gick munken i någon mån in
på hans åsigter. I den förhoppning, att ett
äktenskap mellan Julia och Romeo skulle möjligtwis bli
medlet att få ett slut på den långwariga twedrägten
mellan Capulets och Montagues, hwilken af ingen
beklagades så mycket som af munken, den der war en
wän af bägge familjerna och ofta, ehuru utan
framgång, sökt bilägga twisten, gaf den gamle mannen
slutligen sitt bifall till att genom äktenskapets band
förena de älskande, dertill förmådd dels af nämnda
förhoppning, dels af sin wänskap för Romeo, hwilken
han icke kunde neka någonting.
Nu war Romeo i sanning lycklig, och Julia,
som kände hans afsigt genom budbäraren, hwilken
hon afsändt enligt löfte, försummade icke att i tid
infinna sig i broder Laurentii cell, der deras händer
förenades genom det heliga äktenskapet, hwarefter den
gode munken bad till himmelen, att denna måtte
med wälbehag se till hwad han gjort och låta
föreningen mellan en Montague och en Capulet bli
slutet på den långwariga twisten och oenigheten mellan
deras familjer.
När ceremonien war slut, skyndade Julia hem,
otåligt afwaktande natten, då Romeo lofwat att
komma och möta henne i trädgården, der de råkats natten
förut. Mellantiden syntes dem bägge så långsam
som dagen före en stor högtid synes för ett otåligt
barn, hwilket fått en ny klädning, som det icke får
påtaga före morgondagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
