Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
med den sköna Thaisa, hwilken dog på hafwet i
barnsnöd, men födde en flicka, kallad Marina. Denna
blef i Tarsus uppfostrad af Dionysia, som ämnade
taga hennes lif, då hon uppnått 14 års ålder; men
hennes lyckliga stjerna förde henne till Mytilene,
förbi hwars kust jag seglade, då lyckan förde jungfrun
till mitt skepp och hon gaf sig tillkänna som min
dotter.”
Ur stånd att lägga band på sin hänryckning wid
dessa ord, utbrast Thaisa: ”Du är, du är, .. ädle
Perieles!..” och swimmade. ”Hwad menar denna
qwinna? — frågade Pericles. — Hon dör! Hjelpen,
I herrar.” ”Herre, — sade Cerimon, — om ni
talat sanning inför Dianas altare, så är hon er
gemål.” — ”Wärdige herre, nej, — sade Pericles; —
jag kastade henne i hafwet med dessa mina egna
händer.” Nu berättade Cerimon, huru denna dame
blifwit kastad upp på kusten wid Ephesus bittida på
en stormig morgon; hurn han öppnat kistan och
deruti funnit dyrbara juveler och ett papper; huru han
lyckats återställa henne till lifwet och införa henne i
Dianas tempel. Nu återkom Thaisa ifrån sin
wanmagt och sade: ”O herre, är icke ni Pericles? Ni
talar som han, ni är honom lik. Talade ni ej om
en storm, om ett barns födelse, ett dödsfall?”
Förwånad utropade han: ”Den döda Thaisas röst!”” —
”Denna Thaisa är jag, — swarade hon, — jag,
hwilken man trott wara död i hafwets sköte.” —
”Sannfärdiga Dianal!” — utropade Pericles
andaktsfullt. ”Nu, — fortfor Thaisa, — känner jag dig
fullkomligt. Den ring, jag ser på ditt finger, gafs
dig af konungen, min fader, då wi under tårar skilj-
des
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
