Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1580-talets England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ekonomiskt har England sällan genomgått så starka kriser
som under Henrik VIII och hans båda efterföljare. Konungen
var en våldsam slösare, och för att skaffa medel till de alltjämt
växande utgifterna nödgades han anlita utvägar, som alla ledde
till ruin för landet — för det första myntförsämring i stor skala.
1465 använde man för prägling af 25 sh. 111/12 uns fint silfver
och 11/12 andra tillsatser, men 1527 präglade man 37 sh. af samma
metallkvantitet, och 1551 hade man hunnit så långt, att till 72 sh.
blott anslogs 3 uns rent silfver; detta år hade således en shilling
sjunkit till en sjundedel af hvad samma mynt var värdt ännu
1527 eller blott 24 år förut. Faktiskt sjönk också under samma
tid värdet på lifsförnödenheter, men alls icke i samma proportion
som arbetslönerna. Under perioden 1511—1520 hade t. ex.
en icke yrkeskunnig arbetare 3¾ pence i daglön, en murare 6
pence, men trots myntförsämringen hade dessa löner under
perioden 1541—1550 blott stigit till resp. 4¾ och 6¾ pence, under
det att priset på hvete stigit från 6 sh. 8¾ d. till 10 sh. 8 d.,
på en oxe från 1 £ 3 sh. 2 d. till 2 £ 2 sh. 3¼ d., på ett får
från 2 sh. 5¾ d. till 4 sh. 11½ d. o. s. v.
Den fattigare befolkningens ställning blef härigenom högst
betydligt försämrad, och härtill bidrogo äfven andra orsaker. Af
stor betydelse var särskildt öfvergången från jordbruk till
fårskötsel. Egendomsägarne funno, att de förtjänade mera på att
sälja ull än odla säd, och i följd däraf lade de om sina åkrar till
betesmarker. Men en storjordbrukande arbetsbefolkning blef därigenom
brödlös, ty fårskötseln kräfde endast relativt få herdar.
I samma riktning värkade Henrik VIII:s våldsamma indragningar
af kyrkogodsen. Tillsammans indrog han 644 kloster, 90
colleges, 2,374 kapell och 110 sjukhus, och man har beräknat, att
blott genom klostrens indragning gjordes 8,000 munkar och nunnor
husvilla. Men klostren sysselsatte och underhöllo dessutom
massor af andra personer, och det var genom dem, som den
medeltida välgörenheten utöfvades. Det understöd, som från dessa
andliga stiftelser gått till de fattige, föll nu bort, ty lika litet som
i Sverige åtog sig den protestantiska regeringen i England den
katolska kyrkans förpliktelser, utan nöjde sig med att plundra
dess egendom. Proletariatet ökades därför fruktansvärdt genom
kyrkogodsens indragning, och samma resultat hade konungens
beslag af gillenas fonder och egendomar, ty äfven gillena hade,
kanske hufvudsakligen, fungerat såsom välgörenhetsanstalter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
