Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1580-talets England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tack vare denna finanspolitik öfversvämmades England därför
af tiggare, och deras antal minskades icke genom de omänskligt
grymma lagar, som regeringen utfärdade och som väl just därför
blott i enstaka fall kunde tillämpas. Den, som första resan
beslogs med tiggeri, skulle piskas, andra resan få öronen klippta
och tredje resan afrättas. Men då intet gjordes att minska fattigdomen,
hade dessa lagar icke någon effekt, ty man kunde dock
ej afrätta större delen af Englands befolkning. Och tiggarne
förvandlades naturligtvis mycket lätt till brottslingar, som särskildt
samlade sig i de större städerna, framför allt London, där vissa
kvarter synas hafva varit tjufvarnes och röfvarnes fridlysta
landområden.
Trots fattigdomen — eller kanske rättare: tack vare denna —
steg dock befolkningen ytterst starkt, förmodligen starkare än
under någon annan period. Vid Henrik VII:s tronbestigning
beräknar man, att England haft 2½ million invånare, men vid Henrik
VIII:s död anses antalet hafva stigit till fyra millioner.
Denna ekonomiska tillbakagång under reformationsperioden
motsvarades ock af en andlig. De gamla bildningsanstalterna
upplöstes eller förföllo, och endast få nya trädde i deras ställe. Det
litterära lifvet under denna tid gör därför samma intryck af tröstlös
fattigdom som det ekonomiska, och den käcka, ungdomliga
humanism, som framträdde i början af Henriks regering, förkväfdes
nästan alldeles under de teologiska tvister, som i England
liksom i Tyskland och Sverige blefvo reformationens närmaste
följder.
Elisabeths tronbestigning 1559 medförde icke någon omedelbar
och hastig förändring. Hennes politik var i allmänhet trefvande
och försiktig, och först på 1580-talet utformade den sig mera
bestämdt. Pauperismens problem löste emellertid hvarken hon eller
hennes efterföljare, och tiggeriet samt det däraf alstrade
röfvarväsendet florerade ännu under 1700-talet kraftigare i England än
kanske i något annat land. Det ekonomiska uppsvinget under
hennes senare regeringsår kom också företrädesvis medelklassen
till godo d. v. s. just den samhällsklass, som Shakspere tillhörde.
Men redan i början af sin regering vidtog hon en myntreform
(1560), som hade mycket betydande följder. Det underhaltiga
myntet indrogs, nytt mynt till ett bestämdt värde släpptes
ut i rörelsen, och härigenom främjades dock betydligt mera
normala och sunda ekonomiska förhållanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
