Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska idealismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
båda första, och rent poetiskt sedt är den engelska litteraturen
före 1580-talet ytterst torftig — så torftig, att den rika blomstringen
på 1580- och 1590-talen förefaller nästan oförklarlig. Af
alla författare före Spenser är det knappast mer än en enda,
som förtjänar namn af värklig skald, och denne är Thomas Sackville,
lord Buckhurst.
Om hans dramatiska författarskap får jag sedermera tillfälle
att tala, och så litteraturhistoriskt viktigt detta än är, har det för
öfrigt knappast några poetiska förtjänster. Skald var han däremot
i den episka dikt, han efterlämnat — kanske den ende engelske
skalden mellan Chaucer och Spenser.
Då detta epos äfven ur andra synpunkter är viktigt, är det
nödvändigt att däråt egna några ord. Boccaccio hade skrifvit
ett nu föga uppmärksammadt latinskt prosaarbete, De Casibus
virorum illustrium — ett bland de humanistiska arbeten, i hvilka
Decamerones glade författare sökte att vara både lärd och
allvarlig, och under medeltiden var han vida mera bekant
för dessa biografier öfver berömde män, som från lycka
störtat i olycka, än för de lättsinniga novellerna i Decamerone.
En bland dem, som — tydligen från franska — öfversatte detta
arbete, var Chaucers lärjunge Lydgate, hvars Falls of Princes
på engelsk vers återgifver Boccaccios prosa. Af Lydgate’s arbete
utgaf en boktryckare, John Wayland, en upplaga, som, påtänkt
sedan flere år, utkom 1558. Wayland eller kanske redan hans
företrädare på tryckeriet hade emellertid förberedt äfven en
engelsk fortsättning på Boccaccio, hvilken ju ej behandlat de
berömda engelsmän, som råkat ut för lyckans växlingar, och i
det syftet hade boktryckaren vändt sig till en engelsk litteratör,
Baldwin, som med sig associerade åtskilliga andra författare,
hvilka gemensamt skulle utarbeta dessa engelska biografier. Den
första upplagan af deras arbete, Mirror for Magistrates, utkom
1559 på Waylands efterträdares förlag och börjar, där Boccaccio
och Lydgate slutat, d. v. s. med Richard II:s tid samt fortskrider
till Edward IV:s. 1563 utkom den andra upplagan, i hvilken
Sackville var medarbetare och om hvilken jag strax skall
tala. 1574 utgaf John Higgins en »första del» af arbetet, börjande
med Brutus, det engelska rikets fabulerade grundläggare,
och fortskridande genom den brittiska sagohistorien till tiden
för Kristi födelse; en »andra del», behandlande tiden från Kristi
födelse till den normandiska eröfringen, utkom 1578, författad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
