Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den engelska idealismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Redan 1579 var denna, Fairy Queen, så pass färdig, att Harvey
kunde få se en del af arbetet. Men sedan dröjde det ända
till 1590, innan början, de tre första böckerna, utgåfvos af
trycket. Med all sannolikhet hade planen under de gångna åren
icke så litet förändrats, och måhända var arbetet af 1590 ett i
det väsentliga nytt. Areopagen hade tidigt upplösts. Spenser
hade 1581, kanske redan i slutet af föregående år, flyttat öfver
till Irland, och hans skaldebroder, sir Philip Sidney, fick 1586
sitt dödssår i slaget vid Zutphen; med Harvey kunde Spenser
nu endast brefväxla, och ganska säkert var det till hans fördel,
att han blef fri från Harveys icke i allo gynnsamma inflytände.
Som det förefaller, modifierades under dessa år hans
åsikter icke så litet. Från Harveys okritiska antikbeundran
emanciperade han sig, och härtill bidrog utan tvifvel, att han
under vistelsen i Irland gjorde bekantskap med en ny författare,
som tydligen fick ett bestämmande inflytande på hans diktning,
nämligen Tasso. Dennes stora hjältedikt Gerusalemme Liberata,
hade 1580 utkommit i ett stympadt och dåligt tjuftryck,
men redan detta väckte en sådan hänförelse, att dikten under
loppet af nästa år utgafs i icke mindre än sju olika upplagor,
och förmodligen var det med någon af dessa, som Spenser kort
därefter gjorde bekantskap.
Den dröm, som den lärde Trissino haft, men som han själf
ej varit skald nog att kunna realisera, hade genom Tasso blifvit
en värklighet, ty Gerusalemme Liberata var på samma gång en
kristlig dikt och en antik. Den är ett uttryck för motreformationens
brännande katolicism, för dess af segern vid Lepanto
närda hopp om ett nytt framgångsrikt korståg mot de otrogna,
och dess hjälte var det första korstågets — Gottfried af Bouillon.
Men med afseende på formen var dess mönster antikens främsta
hjältedikt. Liksom Iliaden skildrade Akillev’s vrede, huru denna
blidkades och huru han åter förenade sig med grekerna och nedlade
trojanernes förnämsta hjälte, så skildrar Tasso, huru Rinaldo
råkar i en tvist med korsfararne och lämnar deras läger, huru
han, hvars hjälp är lika nödvändig för Jerusalems eröfring som
Akillevs’ för Tröjas, föres tillbaka och huru de otrogna till sist
besegras. Och Jerusalem, om hvars eröfring striden rör sig,
var ju de kristnes Ilion. Hufvudhandlingen är således kopierad
från Homeros, och liksom denne söker också Tasso iakttaga
tidens enhet. Iliadens handling omspänner femtioen dagar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
