Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det engelska dramat före Marlowe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Dessa allegoriska moraliteter lämpade sig naturligtvis förträffligt
såsom inlägg i dagens strider och voro därför mycket omtyckta
under 1500-talet, då alla möjliga politiska och religiösa
meningar bröto sig mot hvarandra. Så t. ex. är den under Edward VI
skrifna moraliteten Lusty Juventus ett inlägg för reformationens
idéer, hvilka aksepterats af styckets hjälte, Ungdomen,
som af Godt råd vunnits för den nya läran. Djäfvulen får emellertid
Skenheligheten till bistånd, och med hjälp af Afskyvärdt
lefverne lyckas denna värkligen bringa Lusty Juventus på
villovägar, ehuru Ungdomen till sist räddas af Godt råd och Guds
barmhärtighetslöfte. Af liknande art är det 1573 tryckta stycket
New Custom, där Rom uppträder med sina bundsförvanter
Falsk lära, Okunnighet, Skenhelighet, Grymhet och Girighet,
hvilka kämpa mot den nya läran, Evangeliets ljus m. fl. lika
aktningsvärda personligheter.
Andra hade ett politiskt innehåll såsom Albion’s Knight (1566)
och kunna rubriceras såsom både politiska och religiösa. Hit
hör bland andra John Bale’s mycket omtalade drama Kyng John,
i hvilket man utan grund velat se Englands äldsta chronicle-play.
Stycket, som troligen är identiskt med ett drama om konung
Johan, hvilket uppfördes 1539, ehuru det för en senare
representation — under Elisabeth — något omändrats, rör sig
visserligen med en historisk hjälte, konung Johan utan land, men för
öfrigt med allegorier, och syftet är detsamma som i åtskilliga andra
moraliteter från denna tid: att påvisa den påfliga politikens
vådor för England. Inför konungen uppträder »England vidua»
(d. v. s. en allegori af England, klädd som en sörjande enka) och
beder där om hjälp. Splitet, hvilken framställes såsom en komisk
figur i samma stil som djäfvulens löjliga vapenbröder, förklarar,
att all olycka uppstått genom påfvens ränker, och hans ord
bestyrkas af Adel, Presterskap och Borgerlig ordning. Efter denna
scen uppträder Förställningen, i hvilken Splitet snart igenkänner
sin köttslige broder. De besluta att konspirera mot konungen
och taga till sin hjälp Det enskilda inflytandet och Usurperad
makt, men i och med detsamma öfvergå de ock till värkliga
personligheter. Splitet blir Langton, ärkebiskopen af Canterbury,
Förställningen Raymundus, hvarmed troligen afses Johans svåger,
Det enskilda inflytandet kardinal Pandulphus, och Usurperad
makt blir påfven. Landet belägges med interdikt, Adel, Presterskap
och Borgerlig ordning affalla till Langton och Pandulphus,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
