Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
börja. Då är det tid för dig att — som om du hörde till styc*
ket — krypa fram ur draperierna med din trefot eller stol med
tre ben i ena handen och en sexpence mellan tummen och pek*
fingret i den andra, ty om du skulle visa din person för pöbeln,
när teaterns våmb blott till hälften vore fyld, skulle dina kläder
blifva alldeles uppätna och snitten fördärfvas. Skratta sedan högt
vid de allvarligaste och mest gripande scenerna af ett sorgespel,
och sätt din tunga i rörelse som en klockkläpp, så att det ringer
för allas öron; detta kröner dig med ovansklig lager, och alla
ögon skola upphöra att betrakta skådespelarne bara för att se på
dig. Tag tag i kortlapparne, innan stycket börjar. Det gör det*
samma, om du vinner eller förlorar, ty du och din motspelare
kunna ju efteråt vid soupéen dela vinsten. Sedan du rifvit sön*
der en fyra eller fem kort, bör du för att narra de drumlar, som
stå bakom dig, kasta återstoden af leken rundt omkring på see*
nen, just då den tredje trumpetstöten anger, att stycket börjar.
Om författaren någon gång förlöjligat dig eller gifvit din älska*
rinna en snärt, så skall du midt under stycket resa dig upp från
din stol, taga på dig en förtretad och missbelåten min och gå
din väg. Det gör detsamma, om scenen är god eller ej; ju bättre
den är, desto mera förargar du författaren. Men när du rest dig
upp, så smyg dig ej i väg som en pultron, utan hälsa på dina fina
bekantskaper, som antingen ligga på scenens granris eller sitta
på stolar, narra så många af dem du kan med dig från scenen,
och armbåga dig sedan väg genom skådespelarne. Skulle där*
emot trefligt sällskap eller fult väder förmå dig att stanna, är
mitt råd, att du bär dig åt som en fullkomlig apa: tag upp en
granriskvist och kittla en af dina vänner på örat, så att du loc*
kar andra narrar att skratta; jama vid de patetiska ställena, råma
vid de komiska, klandra musiken, hojta, då gossarne uppträda,
hvissla under sångerna och, framför allt, förbanna teaterägarne.»
Skildringen afser tydligen en »offentlig» teater, ty det talas om
»fogelskrämmorna nere på gården», d. v. s. den mobb, som stod
på den öppna pennyplatsen. Framställningen är väl afsiktligt
öfverdrifven, men de enskilda detaljerna bestyrkas från andra
håll. I ett epigram talas om en snobb, som spelar »primero» (ett
då omtyckt kortspel) på scenen, och på bruket att röka på tea*
tern anspelas ofta. Så skrifver en tysk resande: »På teatrarne
och äfven annorstädes röka engelsmännen ständigt tobak, och
därvid bära de sig åt på följande sätt: de hafva enkom gjorda
— 211 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
